Jag fastnade i ett fascinerande samtal idag.
Någon har vaknat. Precis som jag.
Vi möttes på varenda plan.
Han drömmer lika som jag gör.

Jag vägrar fastna den här gången.
Jag vill bo utan förpliktelser.
Jag vill inte klippa någon gräsmatta.
Jag vill inte vara tvungen att ha kattvakt.
Jag vill inte rensa häcken och komma ihåg att ställa ut soptunnan.
Jag vägrar jobbar på ett arbete som inte stimulerar mig.
Jag har inte utrymme för människor som fortfarande sover.

Se på mig nu.
Jag har ett arbete som triggar hela mitt system.
Jag har möjlighet att göra skillnad.
Jag är ledig 16 veckor om året och har massor med tid att se.
Världen.
Jag vill kunna packa väskan på kvällen och sitta på ett plan dagen efter.
-Kom igen nu barnen, nu är det dags att se hur dom har det i Paris!
Jag behöver inte ha en snygg bil eller den senaste inredningen.
Jag skiter fullkomligt i om jag har på mig samma tröja två gånger på en vecka.

Jag vill dessutom se världen hand i hand med någon som älskar mig precis för den jag är.
Någon som drömmer som jag.
Jag vill ligga naken i sängen en söndag och kolla Netflix med tuttarna i händerna på någon som avgudar mig.
Jag vill se genom någon annans ögon och jag vill att någon målar min värld med andra färger än vad jag är van vid.

Idag hade jag ett upplysande samtal med mina föräldrar.
Fan jag har en blogg med asmånga läsare.
Jag jobbar med hundratals barn varje dag.
Jag har vänskapskretsar som sträcker sig världen över.
I fredags hade jag en lektion med en 9:a. Vi diskuterade om ämnen deras lärare valt som överskrift till deras nästa uppsats.
Majoriteten elever satt kvar 20 minuter efter lektionen och vägrade gå.
-Vi vill tala om livet Ms Hedlund!

-Mamma, jag ska förändra världen innan jag är färdig!
Jag vet det gumman svarar hon.
Sen vänder hon sig mot min pappa och frågar om han är lika stolt som henne.
Jag är inte deprimerad längre.
Jag har en ångestproblematik som jag brottas med mellan varven.
Men jag när jag ställer mig framför spegeln och blundar så är jag stolt över mig själv.
Det är väl det allt går ut på?

Vi fortsatte prata om framtiden och kom fram till att vi ska fylla den med lite nya minnen.
Vi ska sätta oss på ett plan och flyga bort en helg.
Och när jag berättade för honom hur jag vill att mitt liv ska se ut så såg hans plan likadan ut.
Det händer sällan att man träffar någon man bara klickar med ju äldre man blir.
Ju kräsnare blir man på vad och vem man vill ha i sin tillvaro.
Det är aldrig försent att starta om.
Om du kommer på dig själv befinna dig där du inte vill vara.
RESET!

Så jag tänker fortsätta lära min elever om livet och skriva inför alla som vill läsa.
Jag ska tala inför dom som förstår vad jag säger och som vill framåt.
Jag vet hur lycka ser ut och snart är jag där.
Jag vet att ni sover ännu.
Men jag ska väcka er en i taget.
Jag ska ruska om eran tillvaro och tvinga er att se er i spegeln med stängda ögon.
Det spelar ingen roll hur skalet ser ut.
Själen har ingen färg eller kan plastikopereras.

Jag tänker förälska mig i livet och hitta en man som killar mig på fötterna liggandes på en filt i solnedgången.
På olika plaster varje gång. 

Jag vill falla för samma man varenda gång jag ser mitt liv i hans ögon.
Jag tänker köra min gamla minibuss och kvällsdoppa med barnen i sjön.
Jag tänker packa väskan kvällen innan och backpacka med barnen i Sydamerika.
Jag tänker inte ge mina barn allt som pekar på.
Men jag ska se till att deras pass är fulla i stämplar och att erfarenheterna formar fördomsfria vackra människor.

Jag ska torka livets tårar tills den dagen då dom vet att det finns oändligt många anledningar till att vara tacksam över att livet faktiskt hände.
Jag vet inte hur ni tänker.
Allas väg till lycka ser olika ut.
Jag vet bara att ingen annan än jag ska bestämma över min.
För jag tänker inte nöja mig.
Med mindre. Aldrig någonsin.

Peace ❤