Jag har planerat den här dagen i mitt huvud i över 2 år nu.
Presenterna. Överraskningen.
Alla vänner.

Nu har jag fasat inför den här dagen.
I 26 dagar.
Ömsom hoppats. Ömsom insett.
Jag hörde däremot hans röst igår.
Det börjar kännas bra att ilska inte är känslan som ligger närmast.

Men gotta er för all del.
Det finns säkerligen några som ler också.
Det gör mig inget.
Låt er roas.

Jag står ju för fan ännu en gång inför ett plattformsbyte.
Den här förtrollade jävla relationen har ju levt på daglig basis.
Jag vet att han alltid kommer att finnas där nånstans.
Bara inte inom räckhåll.
Det är så mycket i min vardag som har varit vi.
Trots att vi aldrig har levt ihop eller haft en sån relation som är det enda folk känner till.
Det låter jävligt märkligt, jag vet.
Det var fantastiskt märkligt.

Jag vill att den här dagen ska passera så friktionsfritt som möjligt.
Jag befinner mig konstant i ett gränsland mellan hopp och förtvivlan.
Samtidigt som jag kan se på det med mer värme nu än tidigare.

Jag vet att han mår bra.
Omgiven av sina finaste vänner.
Jag tror att han kommer att dansa också.
Det räcker för nu.

Jag träffade mina barn tidigare.
Det var en välkommen verklighetsförankring.
Kinderna blossade av alla pussar när vi skildes åt.
Lika viktigt som det är att låta sig själv sörja är det att försöka komma ihåg vad som är viktigt.

Senaste halvåret har egentligen varit helt fantastisk på alla andra plan.
Nytt jobb och nya framgångar.
Jag går från parkeringen till entrén på jobbet och ler varenda morgon.
Jag vill inte jobba någon annanstans än precis just här.
Förstår ni den känslan?
Det är för fan magi!

Jag började fungera igen.
Frisk och inga superfrekventa sjukhusbesök.
Vardagen och rutinerna kom sakta men säkert ifatt oss.
Vi började leva som en normal familj igen.
Jag fick en andra chans.
Och jag tog den!


Men det spelar ingen skillnad när det gör ont i en helt annan del av hjärtat.
Det värsta stället man kan fastna på är i sina känslor.
Idag är jag helt fast.
Men det släpper om någon igen.
Då ska jag ta på mig superhjälte-dräkten igen och fortsätta rädda världen med en kram i taget.

På återseende ❤