Jag skulle vakna mitt i natten...
PUBLICERAT: 2015-09-06 TID: 10:11:29
UNDER:
UNDER:
Hur ser man bortom irritation, besvikelse och förtvivlan?
Hur vänder man och försöker se det fina?
När gliringar, gamla meriter och missnöje tar överhanden.
Att leva ihop med någon är en helt annan femma.
Men poängen är densamma.
Två människor håller ihop för att just dom två människorna vill det.
Då spelar inte någonting annat någon roll.
Att veta att det enda man kan göra mot sig själv är att välja sig själv.
Är kanske det största steget man någonsin kommer att behöva ta.
Men när det kommer till vänskap då?
Varför är inte reglerna skrivna på samma sätt?
Varför är spektrat mycket större?
Att älska bortom rim och reson.
Utan logik, är något vi alla gör någon gång i livet.
Men att lösa konflikter och år av ohälsosam osämja.
Det går över mitt förstånd.
När bråken och tjafsen tillslut handlar om inlagd sill och pajkastning, då är vägen tillbaka mycket längre än först trodde.
Att ni som läser gör era egna tolkningar och säkerligen bottnar i den kärlek ni känner till.
Kanske den enda kärleken ni har upplevt.
Är helt okey för mig.
Det gör inget, jag har aldrig räknat med att ni ska förstå.
Däremot hoppas jag kunna sudda ut era fördomar.
För visst är det rörigt.
Sorgligt och tragiskt.
Att två vuxna människor inte lyckas övervinna sina egna rädslor.
Att två vuxna människor prövat alla vägar in och alla vägar ut och ändå inte lyckas mötas.
Hur förbereder jag mitt eget hjärta på att min tillvaro inte längre kommer att kunna se ut som den har gjort?
Hur överlever jag utan allt som fått mig att leva?
Hur klarar jag mig utan dom kramar som suddat ut allt jag är rädd för?
Hur kan jag se in i ögonen på all min trygghet och förlita mig på att jag klarade mig utan?
Varför förstörde vi allt och slutade att drömma?
Vi ska ses idag.
Jag har sett fram emot det så länge nu.
Idag kommer att bli något alldeles speciellt.
Det är jag säker på.
Ändå försöker min hjärna få hjärtat att stanna hemma.
Drar vi inte bara ut på något vi ändå inte rår på?
Eller ska jag stanna upp och ta vara på varenda minut?
Hur kommer min bok att sluta?
Hur vänder man och försöker se det fina?
När gliringar, gamla meriter och missnöje tar överhanden.
Att leva ihop med någon är en helt annan femma.
Men poängen är densamma.
Två människor håller ihop för att just dom två människorna vill det.
Då spelar inte någonting annat någon roll.
Att veta att det enda man kan göra mot sig själv är att välja sig själv.
Är kanske det största steget man någonsin kommer att behöva ta.
Men när det kommer till vänskap då?
Varför är inte reglerna skrivna på samma sätt?
Varför är spektrat mycket större?
Att älska bortom rim och reson.
Utan logik, är något vi alla gör någon gång i livet.
Men att lösa konflikter och år av ohälsosam osämja.
Det går över mitt förstånd.
När bråken och tjafsen tillslut handlar om inlagd sill och pajkastning, då är vägen tillbaka mycket längre än först trodde.
Att ni som läser gör era egna tolkningar och säkerligen bottnar i den kärlek ni känner till.
Kanske den enda kärleken ni har upplevt.
Är helt okey för mig.
Det gör inget, jag har aldrig räknat med att ni ska förstå.
Däremot hoppas jag kunna sudda ut era fördomar.
För visst är det rörigt.
Sorgligt och tragiskt.
Att två vuxna människor inte lyckas övervinna sina egna rädslor.
Att två vuxna människor prövat alla vägar in och alla vägar ut och ändå inte lyckas mötas.
Hur förbereder jag mitt eget hjärta på att min tillvaro inte längre kommer att kunna se ut som den har gjort?
Hur överlever jag utan allt som fått mig att leva?
Hur klarar jag mig utan dom kramar som suddat ut allt jag är rädd för?
Hur kan jag se in i ögonen på all min trygghet och förlita mig på att jag klarade mig utan?
Varför förstörde vi allt och slutade att drömma?
Vi ska ses idag.
Jag har sett fram emot det så länge nu.
Idag kommer att bli något alldeles speciellt.
Det är jag säker på.
Ändå försöker min hjärna få hjärtat att stanna hemma.
Drar vi inte bara ut på något vi ändå inte rår på?
Eller ska jag stanna upp och ta vara på varenda minut?
Hur kommer min bok att sluta?
Om jag fick möjlighet att läsa slutet på min egen bok, skulle jag göra det då?
Kommer han att låta mig vinna?
Kommer han att låta mig vinna?
Kommentarer
Trackback