I mitt underbara ADHD-huvud
PUBLICERAT: 2014-09-02 TID: 13:07:39
UNDER: Världens Bästa Jessica
UNDER: Världens Bästa Jessica
Ångest, död, liv, rädsla, trygghet, kärlek, förlust, förväntan, förtvivlan, förnedring, lust, saknad, längtan, oro, glädje, sorg.
Det är namn på olika känslor.
Känslor som styr vad vi gör.
Vad vi säger.
Vad vi är.
Känslor som påverkar hela våran tillvaro.
Skillnaden mellan mig och er är att jag tar med er på djupdykningar in i en ömsom sjuk ömsom frisk hjärna.
Jag tar med gång på gång med er på en resa i mitt inre.
Jag skriver alltid ur en känsla.
Jag kan alltså inte skriva på beställning.
Inte heller planerat.
Utan på ren jävla impuls.
Jag vet inte hur insatta ni är i ämnet ADHD.
Jag har ADHD.
Jag har det.
Men jag ÄR det inte.
Det har gett svar på så många frågor.
Gett svar på varför jag är som jag är.
Det har satt ett namn på varför jag känner som jag gör.
Varför jag ibland gör som jag gör.
Tänker som jag tänker.
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
-Attention Deficit Hyperactivity Disorder-
Man kan alltså inte alltid rå för att man är som man är.
Men man kan lära sig att hantera det.
Hantera sig själv.
Känsloregistret hos en människa med adhd kan liknas vid en förstärkare.
Diskant, bas och volym etc.
Medan en 'normal' hjärna är som en stereo med redan förinställda varianter.
En normal hjärna behöver alltså inte så mycket ansträngning för att justera sina inställningar.
Medans en ADHD-hjärna måste lära sig att justera samtliga och få dom att synka med varandra.
Ångest är en del som diagnosen även erbjuder.
Sjuk ångest.
Dessutom ligger depression även nära till hands.
Inte så konstigt kanske med tanke på att det inte alltid är så lätt att styra samtliga reglage på förstärkaren.
Jag avbryter dig när vi talar.
Antingen så har min hjärna redan räknat ut vad du kommer att säga och redan hoppat över till nästa redan uttänkta samtalsämne eller så är det helt enkelt inte intressant nog.
Ta det inte personligt.
Problematiken ligger hos mig.
Jag kan inte rå för det.
Men jag kan försöka lära mig att tänka mig för.
Men är det sådan hög prioritet?
Är det inte bättre att jag fokuserar på att lära mig de bitar som är väsentliga för att mitt liv ska fungera så normalt det bara går?
Som att lära mig att få ner i varv så jag ens kan lyckas med att somna när det är dags.
Kontrollera min bristande impulskontroll.
Vet du till exempel att det är min brist på kontroll av min impulsivitet som gör att jag är klumpig?
Att min överaktivitet gör mig extremt rastlös?
Ett övervägande drag hos människor med ADHD är uppmärksamhetsstörningar som resulterar i glömskhet och slarv.
Som i sin tur också påvisar att man är otroligt motivationsstyrd.
Att ADHD skulle vara någon form trend är bullshit!
Kanske i folkmun men inte när det kommer till att faktiskt ha det på print.
Har du ens en aning vad en utredning innebär?
Visste du att dessutom går att bevisa med viss vetenskaplig utrustning?
Att ADHD är ett ord som använda allt vanligare och kastat ut åt höger och vänster innebär inte att det är fler som har det nu än förr.
Snarare så har medvetenheten ökat.
Och hjälp kan fås i rätt tidiga stadium i livet.
Jag är alltså egentligen inte uttråkad med vilje eller för att det är tråkigt.
Jag är inte försenad pga brist på respekt.
Jag pratar inte fort, högt och avbrytande pga det skulle vara något jag övat mig till eller pga en vilja att sälja i min själv som en idiot.
Jag glömmer inte saker och slarvar bort grejer för att jag är oansvarig utan för att jag helt enkelt inte behärskar den kontrollen fullt ut.
Jag ältar inte och har ångest lite hit å dit för att jag har hakat upp mig.
Min hjärna registrerar bara helt enkelt allt som innebär känslor i en mycket högre skala än vad du kanske är van vid.
Men allt är inte negativt.
Jag är snabb. Effektiv och noggrann.
Jag tänker mer innan frukost än vad din friska hjärna gör på en hel dag.
Jag kan få en idé och måla upp en färdig plan under tiden som du fortfarande är kvar på vad jag inledde min mening med.
Jag kommer alltså säkert på 99% av hela idéen under tiden att jag berättar det.
När motivation är på topp så är det få grejer jag inte kan lyckas prestera.
Allt utförs snabbt och väldigt noggrant.
En person med ADHD har ofta starka drag från andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom Asbergers, OCD och Tourettes.
Eller helt enkelt en av ovanstående diagnoser också.
Jag har starka drag från OCD, tvångssyndrom.
Att jag har ADHD betyder inte att jag är korkad. Inte mer korkad än någon annan.
Jag måste bara hantera mig själv medan du kanske kan flyta igenom livet rätt smärtfritt.
Och ja det är upp till mig att välja om jag vill vara min egna mentala slav eller om jag ska härska över min egen hjärna.
Sen får vi ju inte glömma att ingen är den andra lik.
Det gäller även detta ämne.
Vi är alla olika.
Vi är alla unika ❤️
Kommentarer
- Annika
Hej igen! Jag är "en sån där som stämplats som defekt",både en och två gånger. Ibland har det gjort riktigt ont att leva, varit ett h-e! Ärligt talat gör det ont idag oxå, så där så jag skulle vilja gå ut i skogen, där det finns stora, starka träd överallt, och bara skrika, skrika tills rösten inte bär mer... Gråta tills tårarna tagit slut, och torkat...
Det gick ett barnprogram som hette Trasdockorna för en hel del år sedan, det handlade om ett gäng dockor på ett varuhus, dessa dockor hade alla någon form av "fel" och hade därför hamnat i en låda, gömda och glömda. Men de var med om de mesr fantastiska äventyr och klarade sig alltså ändå, trots att de var lite trasiga och knasiga, som de sjöng...
Ingen orkar vara stark jämt, alla har sina svaga stunder, sina svagheter. Vilken tur att vi inte alla är stöpta i samma form, tänk så trist det vore. Låt kampen fortsätta! Kram
Trackback
