Som mig gör...
PUBLICERAT: 2014-03-13 TID: 15:57:14
UNDER: Änglar finns dom?
UNDER: Änglar finns dom?
Slå dig ner brevid mig en stund.

Låt oss tala om livet.
Låt mig berätta hur ont det kan göra emellanåt.
Låt mig få komma innanför dina murar en stund.
Låt mig visa att det inte finns så mycket att vara rädd för.
Låt mig stryka mina fingrar längs din kind och fylla dig med hopp.
Hopp om att allting kommer att bli bra.
Livet är inte alltid rättvist.
Livet är inte alltid varsamt.
Det blir inte alltid som man har tänkt sig.
Men det är värt det.
Jag har stridit för dig.
Om dig och emot dig.
Jag har landat i känslor som känts bra för ett tag.
Vetat exakt vad jag velat och hur jag ska lyckas.
Vad som varit viktigt och varför.
Ibland är du hela min värld.
Ibland är du anledningen till att herr Ågren dansar oavbrutet med mig.
Var.
Emellanåt kan jag inte skilja på om jag vill eller vad.
Vilket fack jag varsamt ska lägga allt som betyder något.
Jag önskar av hela mitt hjärta att allt runtomkring vore friskt.
Att jag kunde visa hur det är och hur min värld ser ut.
Att jag visste hur jag skulle hantera mig själv.
För att kunna hantera dig.
Ända sen den dagen du kom har jag vetat att min värld aldrig kommer att bli densamma igen.
Det går inte att glömma någon som gett så mycket att minnas.
Du som fått mig att finna glädje i en svunnen tid.
Som utmanar saker jag aldrig trodde jag skulle kunna tycka om.
Nu vet jag varför.
Jag tycker om det som är du.
Det som är din värld.
Men alltför ofta är det alldeles för motstridigt.
Vi krockar och orsakar skador på oss själva och det är som är vi.
Jag springer därifrån och lämnar hjärtat utanför.
Men det slutar alltid med att jag springer in i dig.
Varje gång.
Där står du.
Varm och trygg.
Låter mig strida för det jag tror är rätt.
Tar mina ursäkter.
Kramar bort det som gör ont just då.
Logiken säger att jag varsamt borde packa ner mina minnen och fly.
Men jag lyckas inte.
En människa vars sinnen slog total blackout på allt jag en gång trodde på.
Blev en vän.
En av dom bästa.
Men klarar vi balansgången?
Hittar vi dit vi vill vara?
Hinner vi?
Stanna för allt i världen.
Stanna upp och missa mig inte.
Jag står här.
Mitt framför dig.
En stund till.
Jag ser dig.
Alltför väl. Allt som är du.
Allt som är viktigt.
Och jag älskar dig precis som du är.
För att du står ut.
För att du tror.
För att du inte låter mig ge upp.
För att du är du 💜

Kommentarer
Trackback