Livet på en pinne
PUBLICERAT: 2014-06-02 TID: 19:13:57
UNDER: Änglar finns dom?
UNDER: Änglar finns dom?
Jag vaggas sakta med säkert in i en trygghet jag inte visste fanns.
Min.
Min alldeles egen.
Varmt, tryggt och fullt i liv.
Mitt.
Barnens.
Jag börjar kunna varva ner.
Finna ro.
Inte ofta.
Men ibland.
Jag kan, det är huvudsaken.
Jag börjar mer å mer kunna lägga tillbaka de bitar som fattats så länge.
De borttappade bitarna passar alldeles ypperligt ihop med alla de nya som tillkommit.
Jag har haft hela huset fullt i barn.
Många frågar hur jag orkar.
Vadå?
Det är väl det som är livet?
Att ha hela huset fullt i liv.
Bus, rörelse och galna påhitt.
Utan dom, mina barn så satt jag inte här idag!
I helgen tog jag till en ännu en flykt.
Hela världens stannade upp för en stund. Jag bad tyst om att klockan skulle sluta slå.
Bara stå stilla för en stund.
Just då existerade bara Metallica, jag å den famn jag stod i.
Om himlen finns så har jag sett den.
Magi är det enda ordet kan jag komma på som skulle passa in.
Bland 51 tusen människor, duggregn och öl i plastflaska.
På fredag natt så är det dags igen.
Då åker jag, mina barn, mina föräldrar och Agnes till Mallorca.
Jag längtar efter värmen, barnens iver, sand mellan tårna och solnedgångar.
Väl hemma är det dags att lägga sig under tåget igen.
Låta dom förgifta kroppen ända till vinst!
Det finns inga andra alternativ.
Sitter just nu på min uteplats och tittar på när mina små springer runt barfota och leker kiosk.
Livet ❤️
Kommentarer
Trackback
