Gift blandat med kärlek

PUBLICERAT: 2014-07-11 TID: 23:21:50
UNDER: Änglar finns dom?
Vanligtvis är jag morgonpigg å vill alltid hinna få ut så mycket som möjligt av dagarna.
Sen jag blev sjuk har jag blivit sjukt morgontrött.
Under behandlingarna är det ännu värre, det är knappt så att jag lyckas vakna.
Sover på soffan med flit så barnen kan komma upp när dom vaknar, krypa ner brevid mig och se barntv.

När Lova vaknar så gör hon frukost åt sig, sina syskon och går ut med Ester.
Runt 10-11 börjar jag åtminstone kunna röra på mig.
När kvällen kommer så är jag relativt pigg.
Sen börjar det om igen...

Det här kanske låter jätteknasigt men vi börjar hitta våra små rutiner i kaoset.
Är jag alldeles för dåsig så får tex småttingarna torka sig själva på toan. Sedan kommer de springandes med våtservetterna så jag får kolla så att dom har gjort ordentligt.
Är det nånting jag är så är det ju lösningsorienterad så saker blir inte svårare än vad man gör det :).

Idag satt jag inne på toaletten och kammade håret.
Jag kammar sällan håret ordentligt.
Men idag var jag tvungen.
Varsamt la jag ner tuss efter tuss.
Jag är rätt skonad ändå.
Men idag var det tungt.
Strök försiktigt håret och lät tårarna rinna hejdlöst.

Orkade även plocka undan lite.
Rum för rum. 
Röjde och fixade.
Lite i taget.
När klockan var runt 18 kom jag äntligen in i duschen.
Vaaaarm dusch.
Har frusit frenetiskt hela dagen.

En av mina fina vänner kom förbi å hämtade tvätten.
Jag fick även redbull å ett jättefint fat från en av mina favoriter.
Hela hjärtat log för stund.
Jag är så innerligt tacksam även om skammen över att vara tvungen att ta emot hjälp gnager i hela mig.

Nu ligger jag här efter en fin kväll tillsammans med barnen, min bästa vän och hennes gubbe.
Allt är som en dimma.
Nålen bränner, ögonen blir suddiga å muntorrheten är förjävlig.
Illamåendet har inte kommit ännu tack å lov.
Har jag tur hinner jag somna innan och behöver kanske bara vakna till nån gång.

I drömmarnas land är jag ofta glad.
Drömmer helt galna saker å morfinet lägger nog lite extra krydda på det hela.

Där är jag frisk.
Levande och energisk.
Jag längtar så.
Aldrig i mitt liv har jag längtat så mycket efter något.

The kingdom of the fathers and the heroes where are you
I'm talking to you every night more than I should do
What awaits and when will be the day
When I can wear the cape
I'm lying on the ground as always staring to the air ❤️







Kommentarer
- Johanna

Hej,
Jag är en läsare av din blogg, såg den på Facebook då vi har en gemensam vän som kommenterat.

Jag kan inte bara sitta här och läsa och ta in det kraftfulla du skriver, jag kan inte sätta mig in i hur du mår men jag försöker förstå och jag känner en smärta och rädsla. Jag är själv mamma och vet hur mycket ens barn betyder och hur mycket kraft,ork,tålamod och sysslor som kommer till.
Jag vill säga detta till dig;
Vilken stark mamma och tjej du är, vilken kämpe,vilken vilja!
Jag ser en tjej, en mamma som kommer att övervinna denna hemska sjukdom och stolt stå som segrare! Du berör mig mycket och jag skickar alla styrkekramar till dig!


2014-07-11 » 23:58:55
- Jaana

Men åhhhh .... Nu fick jag ont i hjärtat... Vad är det som händer??? Vi känner inte varann så bra men det fanns en tid när vi satt på min altan på skälby... Nu förstår jag ingenting... Alla mina tankar går till dig! Fight!!!! Fight it!!!!

2014-07-12 » 08:46:33
- Mamma

Det är sånt här jag undrar över, var är du? nålen bränner det är kväll får du behandlingen hemma? är du ensam? om du inte vill prata och beskriva vad som händer kanske du kan skriva istället. Vill du att jag ska komma istället för att åka upp till stugan, du kan när som helst säga till så kommer vi hem annars.. Håret kommer tillbaka huvudsaken är att du blir frisk. Älskar dig dotter min.

2014-07-12 » 09:21:37

VILL DU KOMMENTERA INLÄGGET?

DITT NAMN:
V.I.P? :)
DIN E-MAIL (frivilligt):

DIN BLOGG:

DIN KOMMENTAR:


Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0