Under mina vingar
PUBLICERAT: 2014-01-05 TID: 12:08:08
UNDER: Änglar finns dom?
UNDER: Änglar finns dom?
Undra om jag lyckats bearbetat något överhuvudtaget utan musik?
Jag kan nog aldrig förklara hur stor roll det spelar i mitt liv.
Winnerbäcks genialiska texter, Horns underbara melodier, Miss Li's pipa, Infected's förmåga att tysta och Panda som tvingar mig att röra på kroppen.
Och all metal som får mitt hjärta att slå.
Jag har några låtar. Ett gäng.
Som följt mig sen i början på sommaren.
Än idag spelar jag dom om och om igen och funderar på om inte dom som skrivit texterna känner mig.
Varenda rad, varenda ord beskriver var mina sinnen befinner sig.
Hur det känns, hur det är och hur min verklighet ser ut.
Min verklighet som är någonstans mellan verklighet och fantasi.
Jag tar på mig mina lurar och försvinner in i mig själv.
I min egen värld.
Bland kaos och känslor utan uppehåll.
Stänger ute allt runtikring och vandrar runt i min så kolossalt fantastiska hjärna.
Den rymmer så mycket.
Totalt jävla osorterad.
Det finns något som tar så oerhört mycket plats.
Får min logik att skena.
Mitt förnuft att blåsa bort.
All reson springer sin väg och inget jag gör blir som det ska.
Jag kan längre inte försvara mig och försöka förklara.
Hur jag är. Hur jag var.
Att jag är rätt ok. Egentligen.
Att jag just nu sitter i en grop och handlar därefter.
Att alla känslor kommer på en och samma gång.
Att jag inte hinner fånga dom en och en.
Inte hinner uppfatta vad som betyder eller står för.
Det är en enda röra.
Ett virrvarr av känslostormar.
Jag kan bara vara så pass ärlig att jag kan förklara att jag bara vet.
Men inte hur eller varför.
Jag är genuin.
Äkta.
Här finns inget falskt.
Inga lögner.
Jag kan inte sånt.
Men jag har ett känsloregister av rang.
Jag är bara för liten.
För liten och vilse för att ha koll.
Jag är bortom all kontroll och fungerar inte riktigt.
Som jag borde. Som jag gjorde.
Som jag ska.
Som jag kommer att göra.
Snälla, på mina bara knän.
Snälla, av hela mitt hjärta.
Jag vädjar.
Med all innerlighet jag besitter.
Lägg huvudet på sned, kanske ni då kan se mig.
Låt mina ögon förklara det min mun inte kan få fram.
Lägg handen på mitt bröst och låt hjärtat tala om hur jag känner.
Lyssna på min musik och låt texterna färga det mina ord missar.
Missa inte mig.
Släpp mig inte.
Putta inte ut mig.
Ta in mig eller låt mig stanna kvar.
Plåstra om mina vingar en aning.
Blås in lite luft.
Jag är bara skadad. Inte stympad.
Jag kan flyga.
Om du hjälper mig.
Kommentarer
Trackback