Pappas flicka ❤️
PUBLICERAT: 2014-02-20 TID: 19:10:17
UNDER: Änglar finns dom?
UNDER: Änglar finns dom?
Hela tiden lär man tänka på vad man ger kroppen för hjälpmedel att orka kämpa. För att hjärnan ska få den näring den behöver.
Jag vet rätt väl vid det här laget hur mycket jag orkar och när jag kan prestera och inte.
Sömnen och maten är receptets viktigaste ingredienser.
Sover jag dåligt, kanske glömmer att äta så springer herr Ågren ifatt mig fortare än jag hinner blinka.
Vaknade imorse och mådde hur bra som helst.
Om jag kör på som vanligt en dag. Gör massor med saker utan att egentligen tänka mig för.
Utan att ens sätta press på mig själv så craschar jag mot kvällningen.
Vanliga saker, som idag.
Jag har tvättat, städat, handlat, postat brev, lagat mat (!) och fixat lite.
Jag måste komma ihåg att ta det lugnt.
Ha koll på mina värden och lyssna på kroppen.
För nu sitter jag här.
Som ett jävla vrak.
Mitt i allt ringer min pappa.
Min klippa, mitt allt.
Tårarna är ett faktum och luften gick ur mig som när man smäller en ballong.
Och allt jag någonsin drömmer om är att fungera normalt.
Att få vara som alla andra.
Tänk och känna.
Vara lycklig.
Åh vad jag längtar efter den känslan.
Jag minns inte ens längre hur det känns...
Kommentarer
Trackback
