Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt!
PUBLICERAT: 2014-08-20 TID: 21:02:38
UNDER: Änglar finns dom?
UNDER: Änglar finns dom?
Jag har tänkt skriva i flera dagar nu.
Men orken och motivationen har svikit mig.
Jag har sovit mest hela tiden.
Vältrat och gråtit.
Slagit hål i huvudet på mig själv och mått allmänt piss.
Det här skiten tar kål på mig.
Trots att jag vet att det är värt det så är det svårt att se det när man väl är i det.
Jag klarar inte av ens gå och lägga mig i sängen.
Allt blir så definitivt och ensamheten får mig att må illa.
När kvällen väl kommer så njuter jag av lugnet. Ser fram emot att vara ensam, ringa de vänner som försökt att nå mig under dagen osv.
Men en famn att somna i fattas mig nu mer än någonsin.
Jag är så jävla rädd.
Rädd för livet.
Rädd för döden.
Rädd för att inte orka.
Rädd för att inte orka vara förälder.
Allt blir ett enda stort jävla ångestträsk.
Nu på kvällningen så fick jag i alla fall en stor överraskning.
Jag älskar överraskningar.
Jag älskar att överraska.
Men framförallt så älskar jag att bli överraskad.
Det var ett kärt besök av två av männen i mitt liv.
Med min favvomat och kramar.
Min stora varma jävla famn som stänger av mitt huvud och lugnar mitt inre.
För dom var det säkert ingen stor grej.
Men för mig var det allt.
Jag har haft en fruktansvärd dag bortsett från ett mycket kärt återseende tidigare på dagen.
Så tack för att min dag trots allt fick ett fint slut.
Fullproppad i medicin mot all världens åkommor ska jag nu försöka komma till ro.
Må änglarna och älvorna vara med mig inatt ❤️
Kommentarer
- Annika
Jessica, lämnar ett litet avtryck här idag igen. Tänker på dig! Det är vackert väder där jag bor. Solen värmer lite extra varmt, känns det som. Färgerna i naturen är vackra och fåglarna tycks ha fullt upp. Det står en stor björk utanför fönstren i vardagsrummet, vinden leker lite med löven. Hur är det med dig? Jag kan bara försöka föreställa mig vad du går igenom. Skickar en stor kram till dig!
Trackback
