Imorgon
PUBLICERAT: 2014-04-09 TID: 00:19:15
UNDER: Änglar finns dom?
UNDER: Änglar finns dom?
Precis innan jag skulle gå å lägga mig så kom jag på att sängen är alldeles för tom.
Smög in i barnens rum, lyfte försiktigt, luktade på deras hår, smekte deras kind.
Nu ligger dom här hos mig.
Elvis ben ligger inkorvade vid min mage och Vilda har myst ner näsan mot min arm.
Kanske försvann en del av det som numera var jag.
Men den största kärleken av dom alla ligger här brevid mig.
Ändå är jag är nervös och orolig.
Aningens rädd och trasiga tårkanaler.
Men jag håller näsan ovan ytan.
Min liv tog en ny vändning häromdagen.
Till det sämre ännu en gång.
Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det ännu.
Den lätta vägen ut lockar alldeles för mycket för att jag ska försöka hitta ett sätt att låta det stanna.
Solen på min himmel gick i moln.
Kanske tog min magi slut.
Kanske lyste mitt ljus inte tillräckligt.
Kanske var vägen hit alldeles för brokig.
Det var aldrig självklart.
Vi gjorde det självklart.
Jag vann.
Den näst största vinsten av dom alla.
Men teddybjörnen var för stor för att kunna ta med sig hem.
Så den fick stanna.
Den fick en alldeles egen plats.
Vår plats.
Den som fanns där mellan verklighet och fantasi.
Men jag får svårare och svårare att ta mig dit.
För det gör så ont att gå därifrån.
Kroppen är sjuk och hjärtat för svagt.
Ibland måste man släppa taget även om man inte behöver.
Ibland måste man lämna ifrån sig även om det betyder mer än ord någonsin kan förklara.
Håll min hand.
Om det så är i era tankar.
Stryk min kind om det så är i luften.
Blås under lite luft under mina vingar.
Ge mig ett handtag, det är för tungt för att bära.
Håll mig varm, det är kallt så in i helvete.
Tänd era ljus.
Lys för allt ni är värda.
Min väg är kolsvart nu.
Jag är livrädd.
Inte för att förlora.
Utav för att bli en förlust.
Kommentarer
- Linda
Skickar tusen och åter tusen Styrkekramar till dig!!! <3
Trackback
