Var?
PUBLICERAT: 2013-12-20 TID: 07:00:01
UNDER: Änglar finns dom?
UNDER: Änglar finns dom?
Helst av allt så skulle jag bara vilja berätta för er att jag ger upp nu.
Att jag inte orkar längre.
Jag kan inte ta mer nu.
Jag har inte plats för mer kaos.
Den fysiska smärtan gör sig lika påmind som den psykiska.
Jag är så trött på att ha ont.
I huvudet, i hjärtat, ont i magen, ont i huden och hiskeligt jävla ont i själen.
Jag har kommit så långt upp ur min grop.
Jag har inte trillat ner igen. Ännu.
Men jag står still.
Jag har satt mig på en avsats och där tänker jag sitta.
Tills jag inte tänker sitta där mer.
Att släppa taget, gå vidare och lämna någon kvar fast man inte vill.
Utan att omständigheterna avgör.
Det mina vänner är ett av de svåraste faktum jag någonsin ställts inför.
Framförallt nu när hela min värld är upp och ner.
Jag sprang allt vad jag kunde över min äng igår.
Rev runt och tog på allt som kom i min väg.
Alla mina minnen for runt och blev till en enda röra.
Men jag log. Stannade till vid dom finaste. Andades in lukter, lyssnade på all musik, såg alla färger och kände med hela mitt register.
Nu när mina minnen är allt som håller näsan ovanför vattenytan så måste jag jag luta mig.
Leva kvar i den värld som en gång var.
För vardagen som den är nu orkar jag inte med.
Men jag lär hålla i mig. Hårt.
Min avsats är rätt liten.
Jag vill inte falla ner igen.
Jag måste samla mig om och om igen.
Tala till mig själv och påminna mig om vilken resa jag har gjort och hur långt jag har kommit.
Vad vore allt kraft värd om jag jag tillät mig att trilla?
Kanske skulle jag aldrig finna min väg tillbaka igen.
Vad är meningen med livet?
När vänder det?
När kommer lyckan?
När kommer livet?
Hur blir jag hel igen?
Hur finner jag det jag söker?
Hur kan man känna utan att det gör ont?
Var finner jag styrkan att ta mig framåt igen?
Ge mig ett facit...
Kommentarer
Trackback
