Idag omvandlar vi all smärta, lust, sorg, ångest och vilja till aggression.
Kommer på mig själv vara rätt arg mellan varven.
Detonerar explosivt och adrenalinet pumpar värre än ett automatvapen.
Det är inte alltid jag vet varför. Många gånger har jag nog orsakat det själv medan andra gånger så räcker det en formulering och jag ser svart.

Det är inte likt mig. Men skiten lär ju ut i någon form. Tårar, ilska, glädje.
Visst kan jag i vanliga fall bli irriterad på tre röda och härja värre än fan själv.
Men inte så här.
Adrenalinstinn.
Hormonstinn.
Trött.

Allt som oftast blir jag arg på mig själv. För att jag tänker som jag gör. Känner som jag gör. Drömmer som jag gör. Blickar tillbaka som jag gör.
Gör som jag gör.

Trafiken. Det är väl om inte annat något som kan få vem som helst att gå bananas. Även där har väl jag alltid hört till den värre varianten också dessvärre.
Emma, du minns säkert den gången när vi åkte efter en idiotjävel in på en mack och sen fick vederbörande veta att den levde och hade fullt fungerande öron.
Det brinner till ba' och så vill man liksom bara döda aset. Ungefär.

En av enligt mig själv sämsta sidor är förmågan att se lite granna ner på folk med låg intelligenskvot och empatibrist. Eller snarare som som bevisar det gång på gång. Med det menas inte att jag anser mig själv bättre egentligen.
Jag blir bara så less. Ostimulerad.
Fast visst roar det emellanåt.
Nu kan jag dock komma på mig sitta och sucka. Rätt högt också.
Som om jag själv vore nån jävla Einstein.
Suck åt mig själv.

Idag. Skulle jag kunna ta tag i sidor som falskhet, empatibrist, överlägsenhet, brist på stake och egoism och banka ur skiten. Ur folk.
Hur står man ut med sig själv?
Om man medvetet sårar någon? Gör någon ledsen? Låter sitt ego hägra och ändå nånstans inte kan stå upp för det.
Fuck that!

Jag är rätt egotrippad. Enkelriktad. Trött. Arg.
Nu kanske mer än någonsin.
Men aldrig någonsin ever att jag medvetet skulle göra någon ledsen.
Såra någon. Utan att åtminstone be om förlåtelse.

Förlåt är ett stort ord. Stor betydelse. Stor innebörd.
Det är som balsam för själen.
Lindrar. Tröstar. Reder ut. Läker.

Bli arg. Härja runt. Be nån jävla dra åt jävla helvete. Dunka ner skiten om det är det som krävs. Tänk tankar som fängelsestraff, kastrering, choke och förnedring. Bara tänk. Spotta sen en aning. Töm systemet.

Men be fan om ursäkt. Även om den inte accepteras.
Framförallt om det var oförtjänt.
Felriktat. Dumt.

Förlåt <3