Minnen från det förflutna
UNDER: Världens Bästa Jessica
går jag stilla genom rummet,
och många känslor drar i mig.
Vad ska framtiden ge?
För det arvet du ska bära
kan bli tungt att ta med sig.
Kommer frågor? Kommer klander?
Kommer misstanke om svek?
Solen som gick ner i kväll,
den ska skina för dig, kära,
och fågelns frihet ska nog visa väg
och det ska bli
mycket ljus och mycket värme.
Tro och hopp det får du med dig.
Många tårar, tunga stunder
är jag rädd för att det blir.
När solen jagar natten bort
så kryper du intill mig.
Jag gömmer alla tunga tankar
som var där igår.
I liv och skratt du frågar mej
om regnet och om solen,
och svaren som jag ger dig
hade inte jag igår.
Solen som gick ner i kväll,
den ska skina för dig, kära,
och fågelns frihet ska nog visa väg
och det ska bli
mycket ljus och mycket värme.
Tro och hopp det får du med dig.
Många tårar, tunga stunder
är jag rädd för att det blir."
________________________________________________________________
Denna låt kanske inte säger er så mycket. Men mig säger den en hel del.
Min mamma både spelade och sjöng den i åratal för mig när jag var liten.
"Mycket ljus och mycket värme.
Tro och hopp det får du med dig.
Många tårar, tunga stunder
är jag rädd för att det blir."
Myser till tanken att jag trots en stormig "biologisk" pappa (En fullkommlig idiot rent ut sagt),
haft en kärleksfull uppväxt. Där värme, kramar, pussar och närhet varit en del av vardagen.
Min mamma är långt ifrån perfekt. Men kärleken fanns där hela vägen.
Jag är långt ifrån perfekt.
Men jag hoppas även jag kan lyckas leverera vidare det till Lova.
Att hon aldrig ska känna saknad efter mammas kärlek.
Orden -Jag älskar dig, kan i förälder-barn sammanhang aldrig nötas ut.
Det ska sitta i märgen. Det ska vara ord lika självklara som att berätta att maten är färdig.
Den ska vara en känsla man aldrig ska betvivla. Man ska alltid veta.
Man ska alltid känna sig älskad. Det är allas barns rätt.
Och Lova, all min kärlek är din!
Vad duktig du är, Jessica! Jättefint skrivet.. Och jag blir alldeles rörd. :)
Jag har många fina minnen med dig och din mamma. Tycker mkt om henne! Och hur man än försöker motverka det, så påverkas man av sin mamma... Med det i åtanke är jag helt övertygad om att din dotter känner sig älskad!
Vad fint skriver! Du Är en underbar mamma!
