Du är på dag 253 av 280. (90,4%).
Du är i vecka 37..

Du har gått 36 fulla veckor och 0 fulla dagar (v36+0).

Bebisen väger c:a 2856 gram.
Bebisen är c:a 48.5 cm från hjässa till fot
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 7 jan 2010
Du har 27 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.

 

 

Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.

 

Vecka 37 utifrån mig själv:

Min livmoder började ju sjunka redan för några veckor sedan. Men nu är det som att den ramlat ner en dec. Att andas är numera en fröjd :). Men trycket neråt är ibland så pass intensivt att jag lär sätta mig ner. Och våran bebis ligger med huvudet neråt och är inte längre rörligt.

Att sitta här med vetskapen om att jag inte varit gravid så här länge sist och att bebisen (under normala omständigheter) inte längre räknas som prematur känns fantastikt.

Visst börjar man väl bli lite less och längta mer nu. Men att få ett förtidigt fött barn igen var något jag fasade inför. Det är något som säkerligen varken jag eller någon annan som varit med om det önskar några andra blivande föräldrar.

Även om just Lova i det här fallet är ett något missvisande exempel på barn födda i vecka 35. Hon var både stor och stark för att vara så tidig. Men tiden på Neonatal Avdelningen är ett minne fyllt med både lycka och oro.

Så nu drömmer jag om en "vanlig" förlossning där man efteråt får ha barnet hos sig, på bröstet. Där man får klämma och känna när man vill, själv sätta på första kläderna, amma när barnet själv vill inte på utsatta tider, ta med sig bebisen hem när man vill osv.