Ikväll= knäpptyst!

Duktiga Vilda! Mammas ögonsten!

Och mamma där borta i Thailand, jag har flera filmer på lager. Ska fixa det inom kort!
Puss!

...knäpptyst ♥

Puss

Till Lova.
En skjorta med skärp och leggings
En pyjamas (valt själv)
Två klänningar/tunikor
Ett par skor (inköpta förra veckan)
Vantar (ej med på bild)






En mycket fin och nöjd Lova ♥


Till Vilda.

Två klänningar
En kjol
Strumpbyxor
Juldress
Vantar (ej med på bild)



Till bebisen.

En overall

Till mamman.

En tröja


Presenter har vi fått också. Adventsklappar från My ♥

Mamman fick två handdukar och servetter
Äldsta fick massor med hårspännen
Minsta fick en dress och ett par mjukisar






Nej nu ska vi lyssna vidare på skrikgrisen på övervåningen.
Ett par nätter brukar det ta va, sen lär dom sig att somna sägs det.
Wish us luck!
Idag 45 min.

Puss

Bilden och sättet vi håller den gör den kanske inte rättvisa.
Men ack så fin den blev irl ♥!

Men spjälisen får vänta ett tag till med tanke på att Wille (min 3:e kärlek) sover i den med jämna mellanrum ;)



Nu är det bara krok och händig karl som saknas!
Sen lär den nog hängas lite högre upp än vad inredningssinnet säger så inte Terrorist-Vildaoch hunden kan nå upp :D.

På tal om Vilda så är hon och hennes mamma inte sams efter den här kvällen. Kommer bli ett par tunga kvällar framöver och en hes unge. För nu siddu har mamma tröttnat, ordentligt.
Här ska härmed somnas i egen säng och av egen maskin (igen).
Och lilla Vilda kommer bli varse om att hon mött sin överman i envishet!
Det är tur att all kärlek inte kan ta slut, bara sina något tills den fylls på igen, rackarunge ♥!!!!!!

Puss och god natt!

Tanken har slagit mig att vi kanske inte får en flicka den här gången. Så lite inhandling av neutrala kläder kanske vore på sin plats, eller?
Får vi en flicka så har jag 4 IKEA-påsar fulla i 56,62 och 68. Billigt och bra!
Men blir det en pojk så ligger vi mer risigt till :). Så det här är det enda som inhandlas innan.
Resten av shoppingen spar vi av erfarenhet till efteråt!
H&M fick det bli då jag hade betalat in för mycket pengar dit, haha!

Puss och kram!

Nog ser jag mig själv som ganska bortskämd 2-barnsmamma till största del. Men även perfektionen har sina brister.

Jag har genomgått två i princip smärtfria graviditeter.
Första förlossningen tog 7 timmar och den andra tog 2,5 timme.
Ingen av mina barn har (hitills) varit speciellt sjuka.
Ingen av mina barn har hållt mig vaken om nätterna. Inte en en ENDA gång. Hitills.
De är båda friska, välmående och trygga.
Båda två har varit nöjda och glada bebisar som kunnat lekt självständigt och inte hängt mamma i kjolen anmärkningsvärt.

Men när det kommer till mat och nattning så är det emellanåt katastrof.
Lova har alltid varit minimal i maten. Vi pratar bebisålder nu.
Hon sov dessutom första 6 mån i min säng.

Vilda vill inte alltid somna och heller inte äta speciellt mycket. BVC sa till oss sist att börja med mer fullkorn, ha fett i maten osv eftersom att hennes kurva går neråt.
Hon har sovit i egen säng hela tiden. Och i eget rum sen ca 7 mån (om jag minns rätt).
Hon har somnat efter välling utan problem.

Men nu? Sen hon börjat kunna ställa sig upp i sängen vid ca 8 månaders ålder så tar nattningen allt från 10 min till 1,5 timme.
Jag blir galen! Upp till 20 min ok. Men sen, nej vet du vad!
Jag sjunger och smeker hennes rygg och ligger gärna brevid henne och myser en stund.
Men sen får det vara nog.

Jag är som alla andra småbarnsföräldrar en slav under ansvartagandet.
Allt jag gör under de ca 12 timmarna som barnen är vakna under dagen är för barnen.
Passar, byter blöja, leker, matar, lagar mat, passar, byter blöja, leker, underhåller och matar.

Kan inte mamma få 2-3 timmar på kvällen i lugn och ro?
Till att varva ner, ta en dusch ensam osv. Lite egentid.

Kvällarna när barnen somnat är heliga för mig. Jag behöver ladda batterierna och tänka på mig själv en stund för att ha ork och krafter till nästa dag. 
Kan du lilla söta barn inte förstå det?

Hur nattningen gått är lätt att ta reda på.

Antingen går jag nerför trappen och tänker: -Åh min duktiga lilla tjej. Vad stolt jag blir älskade unge!
Eller så tänker jag: -Kan du inte bara stänga igen ögonen, klappa igen korvmojjen och somna...UNGE!
Och ja jag tänker säkert i svordomar också!

Men jag ligger där brevid dig med kramp i armen, torr i munnen av allt sjungande och ett tålamod som borde vara slut för längesen, varje kväll.
Jag må vara eran slav, eran alltiallo, eran pengako, eran uppfödare, eran tjänare.
Men det finns ett finare smeknamn för det.

Mamma.

Ett smeknamn som innebär så mycket mer.
Trygghet, omtanke och massor med kärlek.

Och vet ni vad. Fanns inte kärleken så gjorde jag inte heller allt det där.
Att era behov är viktigast för mig råder det inga tvivel om.
Och jag gör allt jag måste och lite till med glädje.
Utan er finns inget liv.

Men jag vill fortfarande lite egentid på kvällen. Till ljudet av nöjda, trygga och sovande barn.

Terrorist-Vilda med en av sina favvosysslor, leka i kylen.

Lova myser med sin älskade, älskade Ester. Sen somnade de sött tillsammans.


Syskonkärlek. Lova- MEEEEN VILDA!


Det slog mig att jag inte har några bilder på mig och Vilda. Nästan inga alls faktiskt.
Två misslyckade försök senare...

Natti, jobbdag imorgon igen! Eller ska vi kalla det semester?

Tänk att det som i vanliga fall vardagsmat är som att bestiga berg numera.
Från att ha tränat kontinuerligt dvs varje dag och haft en vilopuls på under 50.
Till att få en puls på 200 bara jag rör på mig. Jag är så sjukt fit just nu!!

Startade dagen med att klä, byta blöja och föda ungen med frulle.
Valla vovven. Göra mig själv i ordning och föda mig själv med frulle.
Packa skötväskan, fixa datagrejerna, ut med vagn och samtliga väskor i bilen.
Sen ut med hundburen och ungen.
PUST!
Till affären i brist på våtservetter och 'rätt' sorts blöjor. Japp ut med ungen och vagnen. In på affären.
In med ungen och vagnen igen.
PUST!!
Sen iväg till jobbet. In med samtliga väskor. Hundbur och barn.
Fixa en massa utskrifter för att sedan sparka igång en förstagångsvikarie.
In med ungen, hunden, väskor och sen hem.
PUST!
Vila?
Nä, packa in allt. Klä av barn. Göra mat. Mata barn. Natta barn.
Plocka undan, diska och packa ur väskor.
Nu vila?
PUST!
Nä, nu är det dags att vakna. Ungen sov bara 1,5 timme...iiih.
Oj eller ja, här är vi bortskämda med 2,5-3 timmars lur på fm och ca 1,5-2 på em.
Karln kommer hem, YES!
Ut och rasta vovvisen, iväg till affären och hämta paket. Hade jag med mig avin?
PUUUUST!
Nää. Skit i det då och åk och hämta pizzan istället!
Hem,  leka lite, plåga ungen genom att påtvingat klippa hennes naglar, natta ungen.
Nu vila? Ja, nu kan jag göra vad jag vill.
Allt är undanplockat, leksaker, hunden vallad, ljusen tända och magen är mätt.
Men huvudet och kroppen är satans trött.

Egentligen en helt vanlig dag ju? Men lägg då till höggravid och + tot 18 kg (+9 denna grav so far) på det så ska vi se hur smidigt det går.

Summan är alltså snart. Två ungar, hund, hus och en stor baby på snart 32 år.
Tur att jag inte är helt föräldrarledig så jag har ett jobb att åka på semester till ibland!

Imorgon kommer Loppan!!!!!!!!!! Hon är så jävla nyfiken. Så nyfiken att hon ringt till My odag och frågat vad hon ska få i present. Det är tur att det är ett levande djur (som Lova frågat om) annars skulle hon nog bli besviken.
Hon är så sjukt förväntansfull och hoppas nog med hela sitt hjärta att det är ett djur.
Och det är det ju. Det är ju en liten Ester.
Jag kan inte ens föreställa mig hur glad hon kommer att bli ♥

Jag ska plocka ihop alla saker jag köpt. Halsband*2, koppel*2, bajspåshållare, hundbur, bädden, tröjan, jackan och göra en present av det. Åh det ska bli så skoj!!!!


'I'm not afraid of dying
But I am afraid of
Losin' you'

Nä nu, vila?

Tänk vilken glädje det är här hemma sen lilla Ester flyttade in.
Vilda njuter i fulla drag över sin nya lekkamrat ♥
På kvällarna när jag lägger Vilda så ska även lilla Ester vara med annars står hon nere och grinar.
Och hon ska ligga tätt, tätt med sparkbollen Vilda. Men det stör henne uppenbarligen inte , då borde hon ju gå därifrån?
Och varje natt kryper Ester ner och sover hos mig. Så nyinflyttad, så liten och redan så älskad i våran familj!

På tal om något helt annat så har Vilda hamnat i någon form av 'inte äta alls överhuvudtaget' period.
Inte ens gröt går ner. Bara välling och nån sked av något annat hit och dit.
Jag har provat alla hennes favvorätter men icke! Burkmat har hon ratat sen länge, men hemlagat har hon alltid gillat. Hon har aldrig varit speciellt matglad men nu vill hon inte ha nånting. Sktiungen!!
Efter regn kommer solsken?

Nåja lite bilder då...


Pappa har gjort snebena men lika flörtig ändå :D


Lilla snusbebisen. Nya jackan, koppel, halsband med blin-bling och bokstaven E och bajspåshållare.
Och vet ni vad, det står princess på skitpåsarna :D.



Vilda och pappa dansar ♥



Mammas Lova ♥ Gissa om jag längat tills på fredag när hon kommer hem och får se sin lilla julklapps-Ester!

Vilda visar tänderna :).


Nej ny Hollywoodfruarna!
Puss och hej!

Vi fick besök idag av Esters bror och hans familj :)


Morrisson och Ester slappar på soffan.


Ester myser i sin säng


Vilda vill oxå mysa i Esters säng :)


Äh, det finns ju plats för oss båda två ♥

Våran lilla 5 månaders Chihuahua. Hon har ett registrerat namn. Men vi har inte bestämt oss för om vi ska kalla henne något annat.

Som jag längtat efter en liten vovve. Äntligen ♥

Men det är fortfarande en överraskning, speciellt för er som känner Lova.

Hon ska få den i julklapp (förskott) :). Gissa om det kommer att bli en lycklig tjej!!

Nej nu bus, puss!

En tiomånaders baby i form av Vilda kan just detta:


-Klappa händerna - (10 mån)
-Titta och peka på lampan - När man frågar henne var lampan är (8 mån).
-Hålla upp händerna och visa hur stor hon är - När man frågar henne just det (9 mån).
-Tagit sina första steg - (10 mån och 5 dagar)
-Säga mamma - (8 mån)
-Skaka på huvudet när man säger nej - (9 mån)
-Härmas
-Vinka - (9 mån)
-Stå själv - (9,5 mån)
-Kasta allt hon kommer över i golvet och lite till - sen hon föddes?
-Krypa och klättra runt i all världens fart - krypa 8 mån och klättra riktigt runt 9 mån




Gårdagens mellis, fruktsallad med chokladglass.



Måndagens påhitt
Sammys Äventyr i 3D på bio. Vilken skillnad att se en film i 3D.



Nää nu dusch sen lite jobb! Pöss!

Lova och Daniel pysslar och Vilda ska ju givetvis vara i centrum :D.

Ingen älskar er så mycket som jag ♥

Det slår mig i tid och otid att vi faktiskt ska bli 5 i familjen snart.
Snart kommer det att anlända ett till mirakel som med sin blotta närvaro ska förgylla våran tillvaro.

Tanken tog mig precis snart 8 år tillbaka i tiden. Då jag väntade min första dotter.
Minnet av läkarteamet som direkt efter förlossningen kom och körde henne i kuvös ner till Neonatalavd.
Jag kände mig snuvad på allt det där myset i början; Bebisen på bröstet, letande efter bröstet, ta på dom små fingrarna och räkna alla tårna.

Men vad gjorde väl det, just då. Jag hade ju blivit MAMMA. En känslostorm så stark att inget var stadigt nog.
R rullade ner mig i rullstolen ca 2 timmar efter nedkomst, ner till Neo-avd.
När jag kom rullandes in där så var det en sköterska som sa- Här kommer mamma Hedlund.
Jag vände mig om och undra för en sekund om min mamma också var där?
Nej, det var ju jag, Jag hade blivit mamma!
Jag reste mig försiktigt upp och tittade ner i de små sängarna, alla sängar hade sänghimlar.
Och jag visste direkt vilken bebis som var min.

Hon var helt perfekt. Massor med svart hår. Stora runda kinder. Så liten. Så vacker.
Min lilla Lova ♥

Som förstagångsföderska så består mycket av tiden av att längta. Längta efter första leendet, längta efter första tanden, första smakportionen, första stegen osv.
Man längtar så mycket och så vips är ungen 7 år och har precis börjat första klass.
Var tog tiden vägen? Vad hände?

När Vilda kom var känslan en annan. Att föda barn en andra gång var på sätt och vis mycket större. Mycket mäktigare. Även om första gången, var storslaget i sig. Med en magi bestående av så mycket nytt, så mycket ovetande.
Men nu visste man ju lite vad man hade att vänta sig. Och jag gav mig själv möjligheten att insupa alla detaljer på ett helt annat plan än tidigare.
Och även denna gång såg en perfekt liten varelse dagen ljus. Så rund, Så go. Så underbart söt.
Och även fast längtan efter nya framsteg är betydligt mindre så sitter jag här nu och inser att hon faktiskt fyller 1 år om knappa 2 månader.
Våran vilda Vilda ♥

En mycket god vän till mig har avslöjat ännu en hemlighet. Att tredje gången, tredje förlossningen var om möjligt ännu mer kraftfull än de två tidigare hon varit med om.
Hon säger att första gången tror man att man vet.
Andra gången börjar man ha koll på läget.
Och tredje gången kan man det där.
Och det känns faktiskt lite så. Jag är så laddad. Så förväntansfull.
Jag längtar efter att föda barn. Föda alltså, inte bara det där efteråt.
Och får mamman välja blir det en liten Malva eller en liten Walter (!)
Men oavsett, lilla snoris, du är så välkommen. Redan så älskad ♥



Nä nu såsa, imorgon bitti ska vi på 10 månaders kontroll på Bvc!

En liggdel till vagnen

Sittdyna till sittdelen (skippar fällen jag)

Skötväska med plats för 2 kids :)

Takhängd Vagga då spjälisen inte längre får plats i sovrummet (eller alt babykorg på hjul)

Och lite mer nyfödd-bebis-kläder.
Möjligtvis adaptrar så vi kan sätta fast bilbarnstolen på vagnen.
Sen räcker det, tror jag?
Eller??