Med stort D. Idag kommer mina barns morföräldrar hem. Dem landade i Avesta igår men idag tar dem sitt pick och pack, hämtar Lova och kommer hit.
Lova ringde igår, hon är såååå förväntansfull.
När kommer dem? Vilken tid? Hittar dem dit jag är? osv osv :)
Hon är fått ledigt från skolan torsdag-fredag så vi hinner umgås så mycket som möjligt!

Renbäddade sängar och fylld kyl och frys inför en massa mys i helgen.
Sen så skall dem givetvis utsättas för eldprovet direkt.
På lördag ska vi ju nämligen ut och äta ett helt gäng, Daniel och hans tvillingbrorsa fyllde ju nämligen år häromdagen. Så jag har styrt upp en kul kväll förhoppningsvis :).
Ja, jag håller mig nykter som vanligt. Jag är så jävla hönsig än. Elvis är ju bara 9 veckor.
Sen tror jag att jag har blivit lite rädd för att dricka igen, det var ju ett tag sen :D.
Visst skulle jag kunna ta nåt glas vin men det är så mycket enklare om jag är chaufför under kvällen.
Och den här gången lär nog inte Lova hinna sakna mig så mycket, hon kommer att ha fullt upp med mormor och morfar ♥

Var för övrigt med liten Elvis till BVC igår. Han vägde 6290g och är 61 cm lång.
Han fick så mycket beröm. Så stor, stark och stadig :). 
Läkaren läste journalen och uttryckte det så fint som -Perfekt redan från början!
Man får betydligt mer beröm med stora läs tjocka bebisar (?).

Kolla in kurvan ↓



Men är han inte förjävla charmig min tjockis så säg :)


Kommer ni ihåg hur et såg ut för ungeför ett år sen? Första mötet.


Upddaterar er med färska bilder sen!

Puss!

OK, från början för er som inte vet.
Jag opererade brösten 2008. Gjorde ett minilyft och la i 450cc.
På återkollen våren 2009 kom vi överens om att göra ett nytt ingrepp, lyfta lite ytterligare och fixa till det ärret som jag fick infektion i.
Detta skulle ha skett i september -09.
Men så blev jag ju på smällen?!

Jag kontaktade då min kirurg och frågade om jag fick göra det överenskommna ingreppet till samma pris efter graviditeten. Det fick jag!
Det skulle ha skett hösten -10.
Men då blev jag ju på smällen?!

Så nu skickade jag ett mail till min kirurg och frågade om turen var med mig och om samma pris fortfarande gällde.
Det här fick jag till svar (och ja, jag har opererat mig i Norge):

"Hei Jessica,

Jag sitter här och funderar på hur jag framställer mig själv?
Hur jag i ord får min tillvaro att framstå som?

Jag har fått flera kommentarer där det framgår att jag nog skrämt upp en del av er :).
Det sägs ju att den största förändringen är att gå från ett barn till två.
Men eftersom min äldsta är så pass gammal så kom våran största förändring från 2 till 3 st.

Jag ska beskriva lite snabbt en vardag i mitt liv. Om det är någon som är intresserad.

En vanlig dag då Daniel jobbar förmiddag:

Start ca 6.30
Elvis vaknar först. Oftast hinner jag upp med honom och ge honom mat innan Vilda vaknar.
Annars får jag bära ner den ena och snabbt upp och hämta den andra.
Elvis är den som får mat först oavsett. Ny blöja och nya kläder.

07.00-7.30
Här vaknar oftast Vilda.
Ny blöja och nya kläder sen frukost. Elvis får hänga med på armen eller i babysittern.

09.00
Nu brukar samtliga familjemedlemmar vara klara. Även jag har nog hunnit tvttat av mig och bytt om.
Så nu brukar jag börja förbereda vagnen, välling osv för en promenad. Blöjbyten på båda två. Vilda brukar dessutom morgonbajsa i princip varje dag.

09.30
En och en halv timmes promenad med båda bäsarna i vagnen.

11.00
Hemma efter promenaden. Barnen sover oftast fortfarande.
Kanske hinner jag med en snabbdusch. Sen börjar jag förbereda lunchen.

12.00
Vilda brukar vakna runt den här tiden. Blöjbyte. Och har vi tur hinner hon och jag äta lunch innan Elvis vaknar.
Någon gång har det hänt att jag huinnit ätit själv i min ensamhet ;-).

12.30-13.00
Elvis vaknar och vill ha mat. Blöjbyte. Och brukar inte vara vaken så länge här utan somna om ganska snart igen.

13.00-14.00
Elvis brukar somna om igen och sova ett par timmar. Tid för lek med Vilda samt diska, plocka undan efter lunchen, tvätta osv.

14.30
Daniel kommer hem.

16.00-17.00
Laga middag. MAta Elvis.
Blöjbyten på båda.
Äta mat, mata Vilda och röja undan efter maten.

17.00
Nu brukar båda vara vakna fram till läggdags. Lite lek, byta om till pyjamas och rena blöjor inför natten.

18.00-19.00
Vilda brukar däcka runt 18-18.30 och Elvis runt 19-19-30.
Vilda nattar man genom att sitta vid henne när hon äter välling i ca 5 minuter sen säger man godnatt och går ut därifrån. Hon somnar av sig självt.
Elvis likaså. Men han får ersättning nere i soffan. Sen är det bara att bära upp honom trots att han är vaken.
Han somnar också av egen maskin.

19.00-20.00
Röja undan, hänga/vika tvätt, dammsuga, diska etc.
Sådant som i min värld måste vara fixat innan jag möjligtvis sätter mig ner och tar det lugnt.

22.30-23.00
Här väcker vi Elvis och häller i honom en flaska. Annars hinner jag knappt lägga mig förrän han väcker mig och är hungrig. Och jag går och lägger mig.

02.00
Elvis hungrig! Nattskiften är mina.

4.00-06.00
Elvis hungrig men brukar somna om till ca 6.30 efter det här målet. Blöjbyte.

Och nu är vi tillbaka där vi började. Skillnaden är att om Daniel jobbar eftermiddag så brukar jag sova till ca 09.00. Sen går han och lägger sig och sover medans jag går på promenad.


Ungefär så här kan det se ut. Vissa av klockslagen är bara riktmärken.
Medans andra går att klocka på minuten.
Blöjbyten som jag skrivit ut är dem jag gör på rutin. Det tillkommer ju givetvis fler byten också.
Sen skall det ju tilläggas att jag emellan varven också har ett arbete utöver familjen att sköta.
Så telefonen kan gå i ett emellanåt :). Dessutom har vi en hund som skall rastas!

Men det är långt ifrån jobbigt hela tiden. Det är både roligt och njutningsbart stor del av tiden.
Jag skulle inte välja bort mitt liv för allt i världen.
Mina underbara barn, min fina familj!

Och om man inte hade en hektisk vardag skulle man njuta lika mycket av att slå sig ner i soffan på kvällen och njuta av lugnet?



Puss!

För det första vill jag tacka för alla underbara kommentarer!!!!
Jag ska göra mitt bästa för att fortsätta hålla en bra underhållningsnivå :-P.

För det andra vill jag skänka mina tankar till två av mina vänner. Utan att säga för mycket men ni vet vilka ni är. Jag lider med er och jag finns här oavsett tid på dygnet. Mina tankar är hos er ♥

För det tredje ska jag berätta lite om de 2 drygaste dagarna i mitt liv.
Jag packade resväskan och vad det jävlarimig innebär att resa bort om endast i två dagar med två små vällingslukande blöjungar.

Syskonvagn
Blöjor i stlr 3 och 5.
Välling
Ersättning
Nappflaskor x4
Kläder med flera ombyten x4
Täcke och kudde x2
Ytterkläder för officiella sammanhang x2
Ytter- och träningskläder för raska promenader då den feta morsan snabbt blir svettig
Ytterkläder för den dagliga sömnstunden ute i vagnen x2
Hygienartiklar

Samt diverse annat skit som man lär ha med sig.

Nåväl, sen var det full rulle från morgon till kväll. Tre vuxna, 6 barn, 2 ännu icke rumsrena hundvalpar och nån katt tror jag. Under ett och samma tak. Kyss mig Kate!
Aldrig mer. Åtminstone inte som ensam ansvarig för 3 ungar på bortaplan.
Visst var det trevligt mellan varven men nästa gång får bara den äldsta följa med.
Eller en av småtrollen.
Men nätterna gick över förväntan trots jag och Lova i en säng, Ello i liggdelen och Vilda i resesängen.
I samma rum!!
Tack Familijen Sohlström för eran gästfrihet. Och Grattis till bästa Jenny på din dag!!

Jag är en sliten men ännu inte slagen hjälte!

Vissa stunder under dessa dagar hade jag kunna skänkt bort snorjärsarna. Kom på mig själv drömma mig bort, tillbaka till den tid där man enbart hade sig själv att tänka på.
För att sedan komma tillbaka till verkligheten och snabbt inse att vad fan är det att sakna då?


Vilda gosar med vovvarna.



Lova och Fritte, Tunisien -04. Vilka godingar!! ♥


Buster aka Pissnisse ♥


Min tjocka fina pöjk!

Väl hemma igen. Packade upp allt, fixade en tvätt. Grejade lite med ungarna och fick sedan gå och sova en stund.
Tack Daniel, det var värt sin vikt i guld!

Har haft besök av min bästa Lina och hennes fina Wilmer. Tänk att man nästan kan älska någon annans barn nästan lika mycket som sina egna. Mosters älsk ♥.
Och tack Lina för ditt sällskap och stöd. Det både värmer,hjälper och betyder så mycket mer för mig än vad du kan ana.


-Och här sitter jag! :)

Vi gjorde Maxi lite senare på kvällen och där skildes vi åt för den här gången.
Väl hemma 18:30:
In med alla kassar-Check!
In med ena ungen-Check!
In med andra ungen-Check!
Packa ur alla kassar-Check!
Plocka in skiten i skåpen-Check!
Hänga tvätten-Check!
Diska-Check!
Plocka undan på bord och golv-Check!
Byta om och ny blöja till på pyjamas på lillebror-Check!
Byta om och ny blöja på storalillasyster-Check!
Mata lillebror-Check!
Nattat lillebror-Check!
Nattat storalillasyster-Check!
Dammsugit-NEJ! Det får vänta till imorgon.

För övrigt så kom jag på mig själv sitta i soffan och fälla ett par tårar när Vilda helt sonika tog lillebrors nedkissade blöja och gick och la den i papperskorgen. Hon börjar bli så stor, mammas hjärta.
Sen avrundande hon kvällen med att gömma två dressingflaskor bakom kudden i ena soffan :D.
Sicken Tokfia!

Nej nu iskall Cola Light och ja, sitta helt still i soffan och bara njuta :).

Puss!

Kapitel 1 Hemmafru vs Karriärskvinnan

Det har kommit till min vetskap att det är status i Norge att vara hemmafru. I Sverige är det tabu.
Hur kommer det sig?
Jag har aldrig funderat över den här fråga egentligen då jag rent ut sagt skiter i vilka val andra gör.
Jag skulle aldrig vilja vara hemmafru. Jag vill arbeta. Jag vill ligga i gränslandet mellan arbetsnarkoman och hårt arbetande kvinna.
Jag har inte varit 100% föräldrarledig som det så falskt heter.
Men det är jag det, det är mitt val. Är det någon annans angelägenhet?
Och om man nu är hemmafru. Om det är ett val man gjort i den familjen och den fungerar bäst så, är inte det bra då?
Hur kan det vara tabu? Att man gjort ett val som fungerar bäst för just den familjen?
Vilket lass drar man inte som två heltidsarbetande föräldrar?
Vilket lass drar man inte som hemmafru med en man som kanske jobbar veckans alla dagar?
Är hemmafru med barn en synonym för ledig?
Innebär föräldrarledig att man är ledig?

Att vara hemmafru med barn eller föräldrarledig. För övrigt, HUR FAN KAN DET ORDET SLUTA MED LEDIG?
Det är inte ett arbete som tar slut klockan 16 måndag till fredag.
Det är ett arbete som pågår 24 timmar om dygnet och som aldrig tar slut.
Att sköta barn, hem och hus borde inbringa konstant övertidstillägg och OB-tillägg eller hur?

Och om man är hemmafru eller föräldrarledig och gör allt det där som den föräldern (oftast mannen?) som arbetar då oftast slipper, i alla fall majoriteten av det. I form av:
Vakna nätter
Blöjbyten
Mata
Natta
Dammsuga
Torka golven
Damma
Tvätta
Diska
Laga mat
Osv
Osv
Osv

Är det inte mer än rätt då att mannen (den arbetande föräldern) delar med sig av den han inbringar?
Så hur kan då bli klassad som bortskämd, lyxhustru osv. För att man unnar sig själv, hemmet och barnen fina saker?
Om man har råd att vara hemmafru för att mannen kanske tjänar bra, jobbar mycket etc.
Skulle den som arbetar kunna göra det i den utsträckning den gör utan att det finns någon där hemma som sköter allt?

Allt har sitt pris.
Alla gör vi olika val.
Alla har vi olika prioriteringar.

Dagens samhälle är inte vad det en gång var. Och familjekonstalationerna ser ut på ett helt annat sätt.
Men alla normala, sunda människor har väl ett och samma mål.
Att finna lösningar och få vardagen att gå ihop.

Kapitel 2 Kommentarer

Jag som säkert de flesta andra bloggare sporras av de kommentarer man får.
Om ingen kommenterade så vore det väl inte så kul att blogag heller, eller har jag fel?
Kanske kan liknas vid att prata med en betongvägg.
Jag kommenterar ALLA de bloggar jag läser. Kanske inte alltid. Men det finns inte en bloggägare som inte vet om att jag läser dennes blogg.
Jag läser bara ett fåtal. Vissa av innehavarna känner jag inte ens. Vissa har aldrig ens träffat, inte ens sett i verkligheten.
Men nog fan kommenterar jag ändå.
Som när jag fick barn tex. Skandal.
Menar du på fullaste allvar att du läser min blogg. Ser och vet att jag har fått barn men kan inte ens unna mig ett grattis? Har du skrivit på facebook? Det skiter jag i. Det är min blogg jag främst delar med mig av mitt liv, mina tankar, funderingar, händelser och bilder.
Så det är här det värmer mest. Och svider mest när du skiter i att kommentera.
(Med du så menar jag alla de som inte kommenterar, inte någon specifik person.)

Inte fan fick jag över 200 kommentarer när jag blev mamma?
Nej just det!
Kan du inte ta dig den lilla tid som det tar att kommentera min blogg, framförallt vid större händelser etc.
Så kan du ta ditt pick och pack, sluta läsa min blogg och dra åt helvete din nyfikna jävel!!
.Punkt.

Kapitel 3 Vädret

Och nej jag tänker inte beklaga mig. Visst är jag less. Men jag är medveten om att jag bor i ett land med alla årstider. Där det regnar, snöar, är kallt, är varmt, blåser osv.
Folk klagar när det är för varmt och när det är för kallt.
Är det något som duger?

MEN jag har överseende idag. Våren kom och drog. Jag köper eran tröttsamhet efter den här långa vintern.
Men det klagas ju alltid. Oavsett väderlek.

Så bara för att...FÖRSVINN SNÖHELVETE!



För övrigt så är jag på strålande humör idag, märks det? :)


Fortsättning följer....

Jag fick ett sms från Lova när hon satt i bilen på väg hem till sin pappa idag.

-Jag grinar ok Grinar. Jag saKnar dej. Högre en himlen. Puss

Mitt älskade hjärta var helt förkrossad idag när hon skulle åka härifrån.
Hon grät hela vägen till Avesta.
Hade jag haft en hel bil så hade hon fått varit kvar så jag hade kunnat skjutsa henne till skolan. Då hade jag inte tvingat (ni läste rätt) henne att åka idag.
Hennes känslomässiga behov av mig tycker jag har blivit större och större på sista tiden.
Kan det vara så?
Jag har så dåligt samvete. Hela jävla tiden.
Jag vet att hon har det bra hos sin pappa. Det är inte de.
Jag känner mig bara så otillräcklig. Så fel.

-Jag önskar att jag vore Vilda så jag slapp åka härifrån.

Vilket mammahjärta fixar att höra sånt där liksom?

Nä, god natt för fan!

Jag har laddat hela veckan och jag tokladdar fortfarande.
På lördag ska jag på fest. Först ljusparty som i ett senare skede kommer att urarta till en fest.
En fest där jag kommer att vara nyktrast, då jag jag ska vara nykter.
Sen blir det krogen. JA det blir krogen för Lina behöver bara titta på en vinflaska för att bli krogenkåt!
My är ju inte sen hon heller för den delen och är hennes sämre hälft dessutom ute så kommer hon tjata hål på mina trummhinnor då hon inte kan komma till krogen fort nog :).
Åh vad jag ser fram emot det. Det ska bli så jävla kul.
Först fest med brudarna och sen lite rock n roll på krogen. Sweet!

Nya fransar, nya jacka, ny tunika och nyklackade skor dagen till ära.
Lämnade in skorna till skomakaren idag. Mina favvosar. Och ja visst hade man kunnat köpa nya men jag har ju som inte hunnit använda dom så mycket senaste åren ;-).
Och en ny jacka, för 199kr på H&M's hemsida. Och den satt jävlarimig som ett smäck på den här feta kroppen.
YAY!

Nu mina vänner är det allvar. Nu ska fläsket bort.
Mindre portioner, inge godis, promenad varje dag och träning när jag hinner.
Mrs Nutrilett finns dessutom med som lite hjälp på traven.
Heja mig!

Men just nu är all min fokus på lördag.
På lördag ska jag få vara bara mig för ett par timmar.
Vara Jessica.



Puss!

Snart ses vi ♥

Tänk er att simma 25m under vattnet. Du vet att du klarar det utan problem.
Du vet också att du klarar av hur många längder som helst om du får hämta andan däremellan.
Ungefär så känns det.
Jag börjar få slut på luft.
Det kombinerat med duracellkanins-syndromet. Jag bara går och går och går.
Tröttheten och bristen på stimulans gör mig nästintill likgiltlig.

Skuldkänslorna känns emellanåt övermäktiga.
Har jag valt att mitt liv ska se ut så här?
Ett liv där jag håller på att tappa bort mig själv och min egen indentitet fullständigt.
Ett liv som helt och fullt går ut på att tillgodose andras behov.

Att inte kunna äta när man är hungrig.
Att inte kunna gå på toa när man är nödig. Med stängd dörr och ensam (!).
Att inte kunna duscha när man vill och när behovet finns.

Den flätan jag har i håret gjorde jag igår morse?!

Jag byter ca 20 blöjor varje dygn.
Matar båda barnen med ca 3-4 timmars mellanrum. Och aldrig vid samma tidpunkt.
Vilket lite snabbt räknat blir en matning varannan timme.
Bara en sån enkel grej som att ta mig utanför dörren på promenad är en process som tar ca 45 minuter.
Det ska vara rena blöjor, mätta magar, ytterkläder på och en mamma som ser något sådär anständig ut.

Jag hinner dessutom med att tvätta minst en maskin varje dag. Hänga, vika och lägga på sin rätta plats.
Diska minst 2 ggr.
Laga mat 2 ggr.
Plocka undan och röja när det större barnet somnat.
Dra några tag med dammsugaren.
Sköta mitt jobb, vilket innebär en hel del telefonsamtal, mail och problemlösning. Varje dag, mån-fre.

Vid ca 22-23 kan jag göra kväller. Runt 01-02 vaknar ett av barnen och vill ha mat. 30 minuter senare somnar vi om.
Vi 04-05 är det dags igen, mera mat. Och vid ca 7 är det morgon hos famíljen Bengtsson-Hedlund-Westberg igen.

Sen ska jag dessutom hinna med att vara en god fru. Med gott humör och massor med sexlust.

Ge mig mer tid, mer sömn, mer ork, mer lust, mer tålamod och en till famn.
Någon?

Men nu ska ni inte tro att detta är ett gnällinlägg. Inte heller ett tyckasynd om mig-inlägg.
Detta är min vardag. En vardag som garanterat förekommer i majoriteten familjer.
Småbarnsfamiljer.

Jag vill slå ett slag för småbarnsföräldrar. Vilka jävla hjältar!
Framförallt det hemmavarande föräldern.
Och ännu mer specifikt, för flerbarnsföräldrar.
Visst kan jag förstå att det kan vara jobbigt med ett barn. Jag har själv inte upplevt det.
Men det finns ju dem med kolikbarn och andra mer jobbiga faktorer.
MEN det kan aldrig, aldrig jämföras. Det är fortfarande bara en mun att mätta, bara ett barn att trösta, bara en individs behov att tillodose etc.

Jag kunde aldrig förstå. Aldrig föreställa mig hur det skulle bli.
Men inte en gång har jag ångrat mig.
Jag vet att ljuset i tunneln finns där längre fram.
Att framtiden innebär b la rutiner som kommer att underlätta mitt jobb som mamma.
Underlätta våran vardag som familj.

Sen vill jag även belysa att pappan i den här familjekombinationen inte är frånvarande.
Han är ytterst närvarande när han inte arbetar. Han låter mig sova nån timme längre på morgonen.
Och även han är med i både matning, nattning och allt det där runt i kring.
Men han såsom säkerligen flertalet män har inte sina prioriteringar runt ordning och reda som jag har.
Därav är min i vissa fall självvalda ryggsäck så mycket tyngre att bära.

Ändå vaknar jag varje dag och känner mig välsignad. Jag har välsignats med hela 3 välskapta, friska och vackra barn.
Tre barn jag aldrig skulle vilja eller kunna leva utan.
Och hur innehållslöst skulle inte mitt liv bli utan dem?
Innehållslöst och meningslöst.

Dessutom är jag bortskämd. Oerhört bortskämd.
Med en ettåring som är fruktansvärt självständig och som kan roa sig i timmar med typ en penna?!
Och en 6 veckor gammal bebis som bara vaknar 2 ggr/natt för att äta och sen somna om igen.
Så av den anledningen kommer ingen klagan.

Hur slut jag än är. Av både störd sömn och en vardag som går i ett.
Så hinner jag med glädjas och att älska.
Älska innerligt och villkorslöst.


Mitt liv ♥

Jag och säkert resten av Sveriges åtminstone kvinnliga befolkning såg väl på "En unge i minuten" ikväll.
Och det har ju säkert inte undgått någon läsare att även vi födde barn inför kamerorna.
Vi har däremot inte sett materialet ännu så vi har inte satt spiken i kistan om vi vill vara med eller inte.
Jag vill först och främst se hur det hela framställs. Det är ju ändå min upplevelse. Min och Dannes. Vår upplevelse.
En av de största vi varit med om. Och stämmer inte min känsla, min vinkling och mitt minne överens med programmet så vill jag heller inte dela med mig av den.
Sen har ju Danne sina åsikter oxå och ditten och datten :).
Jag tror dessutom att hela förloppet bjuder in till en del skratt oxå dessutom :P. Fet, knäpp och sjukt dålig humor. Jessica i ett nötskal.
Bara det att hålla koll på myggan och sladden under tiden liksom :).
Men visionen är ju att även ni ska få möjlighet att se det.

Vilken känslomässig bergochdalbana det var, hela programmet. Jag grät mig igenom mer än hälften.
Man känner ju så väl igen sig och framförallt när man själv fött barn där, just på den kliniken.
Personalen, rummen, gardinerna som någon nämde, ja allt.
Sanna, den barnmorskan som var med tjejen som blev snittad i slutet av programmet är den barnmorskan som förlöste Elvis. Underbara människa ♥.
Den andra tjejen som var med har jag jobbat med. Och vilken fin förlossning och vad stolt man kände sig. Även fast jag i dagsläget varesig känner eller har någon relation till människan.

Så mycket känslor, så mycket tårar.
Om jag kan förmedla en uns av det som andra frambringar hos mig när jag ser dem föda barn så kommer jag vara stolt.
Stolt är jag förvisso ändå. Även om det inte kommer att sändas. Så är jag stolt över att jag gjorde det och vågade det just då.




Nyfödd Elvis ♥

Spana in våran alldeles nykläckta lilla Elvis i slutet av trailern :)



Elvis ♥


Puss :-*

Torsdag/Fredag


Hej då Lillebror! Du får låna med dig min napp ifall du blir ledsen ♥

Jag och Elvis drog till Avesta, hämtade Loppan och for till Kings Arms och åt.
Jag tog planka och Lova tog såklart pannkakor(??).


Nåja, det var ju en mamma och dottermys eftermiddag och då lär hon ju få välja precis vad hon vill ha.
Efter det pkte vi hem till Cicci en sväng och kollade läget.
Efter ett par timmars kvalitétstid så var jag tvungen att kära hem älsket till sin pappa igen :(.
Sen for vi till Frida på Blingo-kväll. Det var mycket trevligt och efter en massa fina kläder och en tom plånbok så sov jag och Elvis över där.
Dagen efter drog vi till Franzéns. Men där fanns för mycket att välja mellan så jag kom hem mer tomhänt än jag hade räkna med.
Men en grej att ha på dörren, det lyckades jag knåpa ihop.
Fredagen avslutades med vad som i folkmun kallas fredagsmys.

---

Lördag

Igår bestämde vi oss för att ta vårat pick och pack och dra till Ramnäs. På sleepover!
Det var mycket trevligt med god mat, trevligt sällskap som alltid och en mycket bra film.
127 Hours, den jag starkt rekommendera! Verklighetsbaserad dessutom.

---

Söndag

Förmiddagen spenderades såklart i Ramnäs. Lite soffhäng och skitsnack!

Mys med Wille till Teletubbies.

Efter det så åkte vi till stan och köpte oss en vagn!!! Vårat i-landsproblem är nu löst!
Vi kommit fram till att vi delar på barnen när vi gör saker så pass ofta att en till vagn kändes som ett måste.
Hitills har jag fått burit på Elvis och helelr inte kunnat tex tagit en promenad med bara honom.
Sen om man i framtiden har barnvakt där barnvakten bara har en av dem så kanske man inte vill ranta runt med syskonvagnen.
Fyndarn har varit i farten igen kan man säga :).
Kanske inte den vagn jag hade valt om jag bara hade ett barn. Men helt klart prisvärd och faktiskt helt ok.
Kanske rent av bra?! Vi får se :)
Vändbart styre var det som avgjorde saken! Och nu är den vår. Nu har vi 3 st vagnar :).

En klarröd och svart Hauck Saturn 4s.

Sittdelen


Med mjuklift


Vilda provlåg den och gillade den :D

Efter vagnköpet var den lunch hemma hos farfar Arvid.
Sen hem och packa upp allt och bygga i ordning nya åket!

---

Elvis 1 månad

Tänk att du vackra varelse har förgyllt våra liv i hela 1 månad!
Jag kan fortfarande ligga och titta på dig när du somnat och tacka högre makter för mina fina barn och för att jag som slutkläm fick en son.
Så go och så fin. Allas våran lillebror!









Och innan det var dags att sova fick Vilda leka med mammas gummisnoddar.
Det var skoj ska ni veta :)


Puss på er!

Vit spjälsäng av märket Gulliver från IKEA. Nypris 795:-.
Säljes för 400 kr.
Vill man även ha med madrass och spjälsängsskydd så ordnar vi med paketpris :).
Slå till nu då vettja...!

Kapitel 1
Nu ska ni få höra gott folk.
Och det lär nog sticka i ögonen på moralmorsorna där ute ;-).
Jag var på krogen i fredags jag, på BMB :).
Jag och Jenny gick ut svirade om lite. Eller nej, inte direkt. Jag var självklart nykter!
Och i hela 2 timmar var vi ute.
Det var jättetrevligt att komma ut och titta på folk och dansa lite grann.
Det klingade dock av när Patrick och Peter drog och Chokladkakan hittade ragg :D.

Summan blev i alla fall följande.
Schlagerbaren aka Svettbaren luktar fortfarande lika illa.
RnB-baren innehåller fortfarande lika mycket turkar.
Och fjortisbrudarna är fortfarande lika lättklädda och lika jävla fulla.
Hur fan vill man ligga med något liknande, amöba-sex liksom?

Nej Daniel får ha krogen för sig själv ett tag till. Jag insåg ganska snabbt att jag vare sig saknat det eller längtar efter det. Och hur kul jag ändå kan ha nykter så lär jag nog vara dyngad för att uppskatta skiten!

---

Kapitel 2
Familjeliv.se är ett forum jag aldrig kan lämna utan att vara irriterad...
Amning?

Denna jävla amningshysteri!
Handlar den inte om mammor som måste hävda sig för att dom tycker att dom är duktiga som mjölkar sina barn så handlar det om mammor som inte ammar och som måste klanka ner på mammor som anser att amning är det bästa för barnet.
Så här ligger det till, amning ÄR och kommer alltid att vara det som är bäst. Hela jävla däggdjurs-spiran är uppbyggd så. Djuren diar sina bebisar och vi ammar våra!
Så att hålla på och skylta till höger och vänster med att man skiter i att amma för att man inte vill, inte vill få hängpattar, tycker det är äckligt osv är definitivt inte värt att lyfta på hatten för.
Tycker det är äckligt, är det sant?
Hur kan man som mamma anse att det skulle vara äckligt att ge sitt barn mat på det mest naturliga sättet som finns?
Jag är ledsen men jag kan inte förstå det.
Jag kan heller inte förstå hur man kan välja bort något som man inte provat då man inte vet vad det innebär?
Prova först, inse att du inte gillar det och ge sedan fan i det i sånt fall..det känns mer som en korrekt ordning.
I mina ögon.
Och vadå vill inte få hängpattar? Tror man seriöst att det endast är amningen som påverkar det?
Mogna och kosta på dig en operation om det är ett sånt stort problem.
Hängpatte-anledningen håller inte, enligt mig skall tilläggas.

Men varför bry sig i vad andra gör?
Varför skylta, skryta om hur man själv gör?
Här skall tilläggas att jag inte alls tycker det är något konstigt med att inte amma.
Jag själv kör någon form av 50/50 variant.
Jag ammar när jag är hemma och när tid finnes. Avslutar sedan med lite flaska.
Det räcker inte till, mjölken räcker inte till. Men så länge jag orkar och så länge det fungerar så får han tutta lite.
Men har jag inte tid, fixar med Vilda eller är borta så får han flaska med ersättning.
Jag gör allt för att inte drabbas av den där jävla amningsstressen.
-Är han tillräckligt mätt? -Måste jag amma offentligt? osv osv

Men det skall icke förglömmas att för vissa fungerar det inte alls för och andra har inte tålamod nog.
Det är inte alltid det bara är att lägga ungen till bröstet och så funkar det.
Så att välja bort att amma pga alla dess anledningar förutom hängpattar, äckelvarningen etc
är för mig inte ett dugg konstigt. Alla gör ju som dom själva vill.
Självklart är jag för amning men jag är inte emot flaska. Inte alls.
Jag tycker bara att när man gör val. Val som påverkar någon annan än sig själv.
Så bör man inte göra det med egot i högsta hugg.

Nåväl, summan känns ändå i slutändan som att- Skit i andra och sköt dig själv!
Alla gör vi som vi vill och alla gör vi olika.
Men varför detta behov av att hävda sig och försvara sig?
Om jag ammar eller ger min unge flaska är min privatsak.
Men om jag väljer att berätta varför jag gör som jag gör som kommer ni inte att få ett omoget och dåligt argument uppslängt i fejset!

---

Kapitel 3
Sonen min kan vara det snällaste av barn jag har stött på.
Lilla grisen. Han väcker mig 2 ggr/natt för att äta och sedan somna om.
Han finner sig i det mesta och är alltid nöjdare än nöjdast. Bortsett från när han är hungrig dock :).
Somnar själv liggandes i sin vagga både natt som dag.
Han vägdes när han var 8 dagar gammal oh 4 dagar efter det igen, då var han 150g tyngre.
Han kommer nog att bli en liten tjockis, grisen min ♥
Sist vägde han 3800g. Han gick upp så bra att vi inte behövde komma den här veckan.

Och hans storasystrar sen då, mammas sessor!!
Lova är så go med båda sina syskon. Hon är så duktig och hjälpsam! Och det är så mycket kärlek!
Vilda är så omtänksam trots sin ringa ålder. Går alltid fram till vaggan och vaggar den om Elvis låter.
Kommer springade med hans napp till mig om han är ledsen.
Så liten och ändå så klok!


18 dagar gammal Elvis.



Klicka här för att komma till fotografens Hemsida/blogg.
Denna bild kommer snart i Västerås Tidning.

Lite smakprov på Vildas 1-års fotografering:









Vi är så nöjda, det blev så bra. Och helst vill vi förstora alla bilder men smakar det så kostar det.
Men 5 st ska vi ha och sen tror jag mormor, morfar och farfar vill vara med på nåt hörn.
Om det händelsevis är någon mer släkt eller så som läser här och vill ha nån bild så ring mig asap så fixar vi det.

Nej nu lunch och tuttrace! Hörs, puss!