Ta mig tillbaka!
PUBLICERAT: 2014-09-23 TID: 09:02:06
UNDER: Änglar finns dom?
UNDER: Änglar finns dom?
Hemma i Sverige igen.
Hemma i den verklighet jag så frenetiskt flyr ifrån.
Medicinerar huvudet hårt och blundar allt jag kan.
Jag har tankat mig själv full av mina barn.
Myst ner näsan i deras nacke,
Sjungit.
Berättat om den stora staden.
Men just nu hjälper inte ens det.
Jag vill inte ha någon morgondag.
Jag vill inte mer.
Alls.
Jag är inte stark.
Jag är min egen mentala slav.
Återigen står en månads räkningar och stampar mig i ansiktet.
Det går inte runt.
Jag vill inte vara sjuk.
Kanske låter det konstigt eftersom jag precis kommit hem från en fantastisk semester.
Men inte en enda onödig krona har spenderats.
Utan mina föräldrar hade den aldrig blivit av.
Ny behandling väntar och orken är slut.
Viljan finns inte. Just nu.
När hjärnan redan är uppochner.
När själen redan är ut och in.
Så blir varje motgång dubbelt så kraftig.
Jag har alltid trott att så länge det brinner ett ljus i fönstret så kommer jag att hitta en väg hem.
Så kommer jag att överleva.
Modet sviker mig om och om igen.
Jag måste finns en väg upp.
En väg ut. En väg hem.
Släppa taget.
Det kommer inte att bli som förr.
Jag kommer aldrig att bli densamma igen.
Alldeles för ärrad.
Alldeles för medveten om livets baksida.
Nålen bränner i armen och huvudet blir alldeles yrt.
Jag längtar efter livet.
Saknar.
Och minns.
Minns hur det kändes.
Minns lukter, smaker,
Minns livet hur det en gång var.
Ta mig tillbaka dit!
Kommentarer
Trackback
