Vänskapen gud glömde...
PUBLICERAT: 2015-06-18 TID:< 16:56:56 UNDER:
» 0 Kommentarer
Jag ser dig i varenda människa jag möter.
Jag letar efter något som är som du.
Jag frågar efter saker jag vet att du brinner för.
Jag undrar över alla frågor jag vet att du kan svaren på.
Jag mäter mig med allt det du står för.
Jag söker efter svar dina frågor alltid lyckas finna.
Men jag ser inga kopplingar och alla ord saknar färg.
Frågorna och svaren passar inte ihop.
Ingen klappar tillbaka och historierna saknar poäng.
Det är ingen som hör när jag tänker och ingen som fyller i när mina ord tar slut.
Vilket håll ska jag kolla åt när ingen visar vad jag ska titta efter?
Hur ska jag kunna förstå när ingen berättar varför jag borde göra det?
Hur ska jag lära mig att försöka leva utan utan det som får mig att vilja börja leva?
Varför hittar man en själsfrände i någon man inte törs leva med?
Varför läker man inte ihop istället för isär?
Varför låter jag Herr Ågren styra hela min tillvaro?
Varje gång vi ses så stänger vi in oss i en bubbla och världen står still.
Livet utanför passerar oberört och ingenting fungerar.
Varför lyfter vi inte?
Varför kommer vi inte längre?
Varför fungerar vi inte tillsammans?
Att det är kärlek bortom all rim och reson är vi ytterst medvetna om.
Att vänskap är det enda vi lyckas mötas i förblir ett mysterium.
Knappt ens det.
Men när vi är som bäst, som igår så vägrar förnuftet att samarbeta med verkligheten.
Jag har älskat dig så länge jag har andats.
Jag har bara inte vetat om vilken skepnad du skulle dyka upp i.
Min värld kommer aldrig att bli densamma igen.
Och jag har inte en jävla aning om hur fan jag ska få till en utan dig.
Du har ju nånstans lärt mig hur jag vill att världen ska se ut.
Men den dagen du gifter dig så vet jag att din bestman kommer att vara en kvinna.
Vi måste bara finna varandra i någon annan innan vi tar oss dit.
Vi har krigat alldeles för länge nu för att misslyckas.
The only way out is in...
