Ingen poäng alls.
Jag älskar mina barn, min familj, vårat hus, våran hund, mitt jobb, mina vänner.
Jag älskar mitt liv. Jag älskar livet.
Jag har bara lite svårt att hitta tillbaka till att älska mig själv.
Att tycka om den jag är.
Jag gillar inte den jag har blivit.
Tjock, bitter, sur, tjatig, blek, trött, ful och dum.
Är inte jag egentligen en glad person? Uppfattas jag inte som en glad person, jag gjorde väl det i alla fall? Förut?
Idag när jag kom in till en kund så sa en person som var där -Är du alltid så här här glad på jobbet?
Ja, eller ja. Visst är jag? Kan inte påstå att jag gör mig till så det kommer nog per automatik.
Jag vill hitta det där. Det där drivet som håller mig på topp.
Jag vill vara glad, positiv, pigg, lite smalare, lite brunare, mindre dum och inte bitter.
Ja det vill jag och dit ska jag!
Jag ska försöka med hela hjärtat. Att vara snäll. Att vara en god vän.
Jag vill så gärna hjälpa till. Finnas där. Ställa upp. Känna mig behövd.
Men jag kanske gör fel ibland? Lite för ivirg? Lite för på? Dryg, tjatig, dömande?
I slutändan så är jag ganska ensam. Känner mig ensam, kanske gör mig ensam.
Men just nu känns min tillvaro så där. Som en gummibåt på öppet hav.
Alltså jag är ju stark. Det är inte det. Jag är bara lite mindre än vanligt.
Sitter och spelar upp filmer i mitt inre om och om igen.
De största tillfällena i mitt liv. Det som satt störst spår.
Upptäcksfärderna med morfar i skogen som barn. Blåbärsskogen med mamma. Alla blommor jag plockade till mormor som barn, Förgätmigej.
Furuviksparken. Mallorca. Körkort.
Lova. Vilda. Elvis. Daniel.
Thailand.
Vilket resulterar i att jag kan lägga till ännu en känsla. Saknad.
Om man inte pratar om det, om man låtsas som ingenting. Försvinner det då?
Dramat fortsätter
Incident 5:
Söndag eftermiddag var det pappas tur. Nån timme innan Elvis skulle kommer hem.
Incident 6:
Nästan exakt efter att pappan slutat att kläklas så var det mammans tur. Och så höll det på till måndag morgon.
Igår var det alltså extra lätt att vara 3-barnsföräldrar :/.
Incident 7:
Elvis tur! Han klarar sig inte!
Så nu står det kläklor i fyra hörn igen!
Spontantripp till Varberg
Ringde mormorn och fixade barnvakt och Elvis.
Kollade tågtider och sedan ringde jag Emma och informerade om läget ;).
Hon trodde nog oss inte först. Men när jag ringde, väl på tåget så jublade hon!
Packade åt Elvis, packade åt mig och flickorna.
Mormo och morfar kom, åt lunch sedan tod dom med Elvis hem och vi åkte till station.
Det var en resa om inte var ment to be. Men det var det värt.
Incidentscenario 1: Väl på tåget inser jag att en yoghurt går sönder under väskan i vagnen.
Torkar upp och går och sätter mig. Då spiller Vilda ut min dricka över hela golvet.
Hon sätter sig sedan i mitt knä. En stund senare upptäcker jag att hennes blöja läckt och att mina brallor är fulla i pink!
Nåväl. 4h 40 min senare möts vi av glada Emma, Gabriel ochJulia på Varberg station!
Jag blir lugn i hela själen av att vara där nere. Huset, utsikten, luften, havet och den underbara familjen ♥.
Incident 2:
Julia kräks hela natten.
På torsdagen packade vi in oss och Vilda i bilen och drog till Gekås, en sväng, såklart!
Resten av dagen spenderades utomhus och avslutades med bubbelbad!
På fredagen åkte jag till Gekås en snabbis igen. Jag ville köpa med något till Wilmer och köpa dom där täckbyxorna jag tänkte köpa dagen innan men inte gjorde.
Sen hem och luncha, leka i solen för att sedan göra oss i ordning för att åka hem :(.
Självklart kom Rebecka och henns ungar över en sväng ♥
Hej då, Jernvirke!!
Incidentscenario 3:
Lova kräks. Tio minuter innan vi ska till att åka.
Hoppas på att det berodde på något annat så vi åkte ändå.
Lova kräks igen på stationen. Igen på tåget och igen på tåget.
Stackars, jag tyckte så otroligt synd om henne. Men så tapper, gnällde inte en enda gång.
Men vi fick sitta ensamma i en egen kupé, sån med dörr ni vet. Jätteskönt.
Lova sov nästan hela vägen och Vilda somnade runt 20.
Klockan 22.10 kom vi in genom dörren hemma. Vilda fortsätter att sova trots avklädning.
Lova slänger jag in i duschen och packar upp all packning.
Runt 00.00 kommer Danne hem och vi gick och la oss.
Incidentscenario 4:
Vaknar av att Vilda hostar 2.30. Och kräks, ner hela min säng. Och 10 ggr fram till klockan 6.
Skiftbyte, jag tar över och nu verkar det lugnat sig, endast 2 ggr till. 12 tot!
Två år och prickar hinken bättre än sin 6 år äldre syster ;-).
Elvis får stanna kvar hos mormor och sova nästa natt hemma hos Eva.
Nu är det urstädat. Gnott överallt. Med desinfektionsmedel. Alla sängkläder och handdukar är tvättade.
Nu hoppas vi att Elvis klarar sig. För fy fan vad jag längtar efter honom. Har inte träffat honom sen i onsdags!
Jag har gråtit i omgångar här hemma. Mammas pojke ♥
Resan må ha varit fylld av kräk, feber och host. Men jag tror att vi alla tre är glada över att vi åkte.
Fantastiskt mysigt var det ocg Lova tjöt av glädje och trodde att jag ljög när jag sa att vi skulle åka!
Slutet gott allting gott :)
Gekås shopping:
Till Lova
Ett par Jeans, 2 par leggings, harmesshorts, jacka, mössa, ett långt inne och 3 tunikor.
Till Elvis:
2 tröjor, 1 piké, en munkjacka och 2 par brallor.
Till Vilda och mig:
Leggings och mjukisar, trösor och en tunika.
Lite smått och gott
Ytterkläder till småfisarna (den egentliga anledning till att jag åkte dit)
Planen är att mössor och vantar ska funka öven i höst.
Teddyfleece-set, mössa och halsduk.
Softshelljackor, mössor och gallonbyxor.
Skaljackor, skalbyxor, flera mössor, vantar
Till W: Softshell, skalbyxa. mösaa, keps och bilarplåster.
Det tillkom även våtservetter, strumpor och lite sånt.
