2011-01-20
Klockan 02:00.
Vaknade av att den senaste sammandragningen nog gjorde ganska ont.
Jag visste direkt, kände på mig att nu var det dags.
Jag ropade på Daniel (som sov i Lovas rum).
Han kommer in och lägger sig en stund brevid mig då jag säger att jag ändå vill känna efter.
Och där kom den, en till. AJ!
På något sätt så visste jag dessutom att jag har haft ont ett tag men liksom inte vaknat av det?
Men ändå kännt det, svårt att förklara men så kändes det i alla fall.
Och det fick vi ju mer eller mindre bekräftat med tanke på att jag passerat latentfasen när vi kom in.

Hursom, vi gick upp och Daniel ringde till faster och sa åt henne att komma direkt.
En kvart senare kom hon.
Jag ringde Lina, Jenny och Frida som jag hade lovat. Frida var den enda som svarade. De andra sov igenom ringsignalerna :).
Och mamma såklart, henne ringde jag först.

Sammandragningarna gör ganska ont redan nu så vi åkte in ganska snabbt.
Det är inte som med första ungen sär man får såna där mysvärkar först som inte känns speciellt och som heller inte gör så stor verkan.
Utan här kom dom direkt och med besked!



03:04
kom vi in till Förlossningen.
Jag fick byta om och var snabb med att informera om att jag minsann skulle ha EDA.
Medans vi väntade på narkosläkaren så la jag mig i en trygg fosterställning och andades precis som man ska genom varje värk. Imponerad av mig själv nästan.
Det gör ont, men inte så ont.
Blir förberedd med dropp osv av BM.
Är öppen snåla 5 cm.

04:00-04:30
Narkosläkaren kom ganska snabbt. Någonstans mellan 4-4.30 var han färdig.
Han fick sticka mig 3 gånger innan den satt.
Precis när allt är klart. Bara testdosen kvar, den som endast han får ge.
Så får han akutlarm! Och drar??!!!

Min BM Sanna som hon heter började prata om bäckenbottenbedövning osv.
Men vad fan, jag vill ha EDA!!!

04:45
Hinner bara få nån värk sen kommer narkosläkaren tillbaka. HIMMEL OCH PANNKAKA!
Han ger mig testdosen och sen full dos.

05:45
Efter att ha konstaterat att det inte gör ont mer, kollat blodtryck och är öppen 6 cm så facebookar jag :D.



Runt 06:00
Trycket nedåt är enomt och EDA börjar ge med sig.
Från att inte kännt nånting till att få riktigt ont. Det var som en smäll på käften.
Tårarna sprutar och jag ber Daniel hjälpa mig (?).
Sanna förbereder för att ge mig påfyllnadsdos till EDA'n.
Jag säger till Daniel att jag inte kan hålla emot mer. Han vet vad det innebär.
Jag tror jag utför någon form av kryst här och att Sanna sa att det bara var att trycka på om jag hade en värk (?).
Sanna och sköterskan håller på att dyka nu som det så fint heter :).
Daniel tittar på Sanna och frågar om dom inte ska ta av mig trosorna :).
Jag kan inte vara så behjälplig så hon klipper av dom och tittar in och ser huvudet :D.
Daniel såg hur dom utbytte blickar med varandra som sa dom nu förstod att det inte var så långt kvar.
Sanna säger åt mig att inte krysta då jag inte har nån värk.
Sen blir jag ombedd att krysta en gång till och ut kommer bebisen!

Klockan 06:25
Kom vårat underverk ut i stora världen ♥.
Hade bett om att själv få lägga upp barnet på bröstet. Så under den tiden det tog för mig att vända mig från sida till rygg (jag födde på liggandes på sidan även denna gång) så tjuvkikar Daniel och utrbister:
Det är en pojk!
Jag får tag i honom och får upp honom på bröstet. Det är pojke!! Det är verkligen en pojke, en frisk och fin pojke!
Det föll många tårar, lyckliga tårar. Från både mamman och den nyblivna fadern.



Tiden efteråt är svårt att återge i ord. Jag minns heller inte allt i ett speciellt bra tidsperspektiv.
Jag ringer i alla fall mamma. Sen Lina, Frida och Jenny.
Jag gråter nog i luren till samtliga :).
Könet spelar ingen roll alls, men jag är oundvikligen skitglad över att nu ha barn av båda könen!

Vi åkte hem senare samma dag, vi var hemma runt 13.30.
Apgarpoängen var 10 rakt igenom, stora fina killen!



Välkommen till Världen våran underbara lilla Elvis ♥




Lite rolig info:

Ingrid Lova Maria född Måndagen den 12 maj klockan 21.26. 7 timmar lång förlossning.
3 krystvärakar i 8 minuter.
3315g och 47 cm. Född i 35+3.

Lilo Vilda Maria född Måndagen den 28 december klockan 09.18. 2 timmar och 50 minuter lång förlossning.
4 krystvärkar i 11 minuter.
3920g och 51 cm. Född i v 38+3.

Bo Elvis Olov född Torsdagen den 20 januari klockan 6.25. 3 timmar och 25 minuter lång förlossning.
2 krystvärkar (2,5?) i 2 minuter.
3695g och 50 cm. Född i 39+0.

Men båda Vilda och Elvis tog exakt lika lång tid från första känningen med en diff på 6 min.
Vilda 05.00-09.18.
Elvis 02.00-06.25

Känslan att föda sitt första barn är ett slag för sig.
Men den blir intensivare och större på något sätt ju fler förlossningar man är med om.
Med första var man ju nervös inför något man inte alls visste vad det innebar.
Med nr 2 slappnade jag av på ett helt annat sätt.
Med nr tre var jag nervös men oerhört förväntansfull.
Vilken känsla, det är ju så himla häftigt att föda barn.

Och nu sitter jag här med tre välskapta, friska och underbara barn.
Finns det en gud så måste han gilla mig :).

Tack för mig! Puss!