En tyst minut... Tis 17 jan 2006 20:10

En tyst minut... För er som har tappat hjärnan i golvet. För er som saknar den mentala förmågan att släppa kontrollen över mig. För er som måste ha vård och piller för att kunna leva. För er som hade något jag gillade...-önskar bara att jag kommer ihåg vad det var. För er som inte begriper att när jag behöver åsikter så ska jag tala om det för er. Jag vet att det krävs mer än en tyst minut för en speciell person...men jag önskar att du bara kunde få alzheimers och glömma bort mig. Kan inte du bara nöja dig med att allt det du har...har jag redan haft. Men det jag har nu...det kommer du aldrig ens i närheten av. Sorry...men glöm den! Blir bara full i skratt och smickrad över en speciell person med så rutten karaktär att den inte begriper att den kommer att förlora...så lägg ner vad den är är du håller på med. Och Nu har jag haft min tysta minut fördig delvis och du ska veta att du har din speciella plats i mitt...Rövhål! Till er andra som vet att eran plats i mitt hjärta aldrig kommer att bytas ut... Min gumma..du vet att jag, din stolta mor...har alltid och kommer alltid att sätta dig, ditt välmående och dina behov i första rummet. Min kärlek till dig är evig! *lycklig*

Jag kunde formulera mig redan på den tiden. Dock med lite fantasi back-up.
Bra tycker jag. Även om allt inte stämmer överens med mina tankar i dagsläget.
Men lite skoj att rota fram gammalt skit :).
Jag har nyss vaknat och nu ska jag sova igen. Ska jobba extra imorgon och på söndag *suck*.
Puss!