Stäng av!
PUBLICERAT: 2014-05-04 TID: 08:59:59
UNDER: Änglar finns dom?
UNDER: Änglar finns dom?
Att jag har mina upp och nedgångar har nog ingen missat.
Allt är lite uppochner just nu.
Mest ner faktiskt.
Kroppen utkämpar världskrig och hjärnan springer fyra maratonlopp per dag.
Jag kan inte stänga av längre.
Motorn står på hela tiden.
Emellanåt enbart på tomgång men allt som oftast är det höga varvtal.
Lika snabb som accelerationen är lika snabb är vändningarna.
Jag har alltid tagit det lite som det kommer.
Försökt att påverka det till det bättre när jag har orkat.
Eller använt en och annan livlina.
Men nu, nu så har jag bestämt mig för att vända.
Sakta ner och ändra riktning.
Stanna upp och leva lite i verkligheten.
Vara lite mer här och nu men ändå med någon form av vision.
Jag ska försöka finna mina drömmar igen.
Leta långt där inne och kanske känna efter.
Det kanske har tillkommit någon.
Ny dröm.
Ny vision.
Jag ska börja strukturera upp min vardag. Dock anpassat efter allt sjukhusspring.
Men ändå.
Ordning och reda.
Vardag och rutiner.
Det gäller att komma ihåg hur mycket som sitter i huvudet.
Hur mycket man själv faktiskt kan påverka.
Att den enda vägen till inre ro är att vandra längs sin egen.
Och när man väl hittar den så gäller det att inte gå vilse.
Inte tappa vare sig hjärnan eller sig själv.
Att mångt och mycket bottnar i brist på självkänsla, egenvärde och självinsikt.
Lite självinsikt har jag kvar men resten, det andra är totalt bortfluget.
Jag ska börja med att tillbaka min värdighet. Min moral och mina värderingar.
Försöka finna vägen till älska mig själv.
Jag skulle oxå vilja älska det där stora hjärtat jag har.
Det som älskar allt och alla.
Hårt, hjärtligt och utan slut.
Jag vill oxå vara med där.
Älskar man inte sig själv så är det svårt att älska andra.
På rätt sätt.
Friskt, sunt och av rätt anledning.
Jag måste lära mig att tysta min motor.
Finna ro och luta mig mot mig själv.
Jag gräver inte ner mig längre.
Jag hoppar snarare ner i min grop med en helt annan medvetenhet än tidigare.
Djupet är desamma även om jag är lite starkare för varje gång jag hamnar där.
Den kommer en tid.
Det kommer en dag.
När jag kommer att tro på mig själv.
Kommentarer
- Anna Felldin
Jag älskar dig stumpan!
- Anna Felldin
Jag älskar dig stumpan!
Trackback
